Jag höll på att snubbla på mållinjen. Men jag grejade det.
Mål!
Det sista passet på 24-timmarsspinningen var ett tufft dubbelpass. Jag bönade och bävade. Jag hade nyss överlevt ett enkelpass. Hur sjutton skulle jag komma igenom 2 pass på raken? Jag funderade ett slag på om jag bara skulle köra sista timmen, men bestämde mig för att försöka mig på båda passen.
Pain is temporary.
Quitting lasts forever.
Men så gick jag in på toaletten och då hände något. Det var som om jag blev indragen i en adrenalinkick för helt plötsligt tänkte jag att nu jävlar. Tanken bara kom. Och viljan. Jag försökte inte ens framkalla den.
Så jag sprang ner till spinningsalen igen, hoppade på cykeln (okej då, klev) och bedövad av adrenalinets rus kändes mina knän och min rumpa som pånyttfödd. Det gjorde inte ont någonstans. Jag var inte det minsta trött. Det var en repris av den adrenalinkick jag upplevde under de sista minutrarna av Hallsbergs 24-timmarslopp.
Jag grejade de 2 timmarna. Den sista timmen kom runpontet tillbaka och jag försökte cykla ståendes så mycket jag kunde. I stort sett allt. Spurten varade för evigt och den var grym. Det var jäkligt skönt att vara i mål och grymt jäkla skönt att faktiskt ha gjort de 13 timmar jag planerade att göra – trots att jag höll på att snubbla på mållinjen.
En kille sprang nästan 11 mil på löpband medan vi spinnade.
Nu sitter vi i bilen på väg hem. Jag har ont i knäna. Jag hoppas de kurerar sig snart. Jag har en ny träningsvecka att ta tag i!
Duktiga arrangörer
Jag och Coola K skålar i rosa bubbel efter målgång.>
0 kommentarer
Andréa:
Det gjorde ont då. Idag känns det ganska bra faktiskt. Hoppas jag repar mig till spinngen på onsdag. Kul att ni kom med – och vilken snygg spinninglagbild som finns på er på 24-timmarssajten!
Sofia:
Sjukt ont gjorde det också. Då. Inte nu.
River:
Tack själv. Allra bäst var det där mitt i natten!!
Susann:
Tack, det var så roligt (mestadels) så det var inte så svårt att vara duktig.
Magdalena:
När det var som jobbigast tänkte jag på varför jag var där. Det hjälpte!
Funrun:
Ja, den där autopiloten är fantastisk!
Soffpotatiz:
Jäkligt bra jobbat du med!!!
Anonym:
Tack Anna. Och kul att du kommenterar. 😀
MS:
Ja nästa gång tycker jag du ska haka på!
J:
Ja jag är rätt nöjd med mina timmar. Men jag hade gärna valt lite andra klasser.
Anna (Orka Mera):
Kul att ni gjorde en egen version på samma tema! Jag tycker fler borde ta efter. Bra gjort!!
Anonym:
Detsamma – det var trevligt att träffa dig (er) också! 🙂
sjukt starkt!
Trevligt att träffas 🙂
//mariahbg
Ni är coola!!!! Superbra jobbat! Det måste vara en fantastisk känsla att få kliva av cykeleländet efter 13 timmar!!!! Sug på karamellen, du har gjort ett grymt jobb!
Ah det var synd, det var bra drag på passet och deltagarna 🙂 Men du fick väl tillräckligt med cykling ändå :P, 13timmar, det galet! Grymt jobbat!
Grymt jobbat, imponerande! Önskar att jag hade vart där också – kanske nästa år.
Shit, vad imponerad jag blir av dig!! Du har en skön attityd!
Jag har föjt din blogg ett tag, men inte lämnat någon kommentar tidigare, men nu var jag tvungen att säga Grattis till målgången!/Anna
Härligt! Bra kämpat båda två! Jag var också där och körde 3 timmar, det räckte gott och väl för mig! 🙂 /Maria
autopiloten slog till på slutet, precis som i hallsberg… Lovely! Fy fan vad ni är bra!!!
Jäklar tjejer – otroligt bra jobbat. Enorm prestation för en bra sak! Som kvinna tackar jag er!
Jäklar tjejer – otroligt bra jobbat. Enorm prestation för en bra sak! Som kvinna tackar jag er!
Bra jobbat, ni två är så duktiga!! 🙂
SUPERSTARKT JOBBAT! Jag kände mig helt mör efter 4 timmar på sadeln, så kan ju bara tänka mig hur det känns för er. Vaknade just, skönt att sova ut 😛 hehe. Tack för sällskapet föresten!
Sjukt bra gjort!
Jag kan inte ens tänka mig hur ont ni måste ha. Jag har ont efter bara 3h, det måste kännas förjävligt för er! 🙂
Var stolt över dig själv nu och njut av vad du har presterat en stund innan du kastar dig in i nästa galenskap 😉