Måndag: min dag

Igår var det måndag och det var på förhand varken min bästa eller sämsta dag. En vanlig dag bara, med guldkant eftersom vi fick dricka bubbel på träningen. Det kvalificerar in dagen i minnesbanken, sådana dagar gillar jag. Följ med så tar vi det från början.

05.59 ringer klockan första gången men jag är alldeles för trött för kvällen innan upptäckte jag Auctionnet och lade absolut sju bud på olika saker som var dyra allesammans. Är för övrigt glad att jag blev överbjuden på samtliga förutom en samling kristalltallrikar jag fortfarande inväntar. Det hade gjort ont i plånboken med 5 olika scarves från Hermés och Chanel. Går upp 06.40 istället.

Någonstans före 07.30 kommer jag hem från morgonrundan med Hazel. Det glittrade i marken från pannlampan. Det är halt på vägen nu. Inte av frost och minusgrader utan av lera.

08.00 satt jag och skrev ett blogginlägg som jag raderade senare på eftermiddagen. Gnällde på några saker (influencers) men hade inte tillräckligt med belägg. Vill alltid ha på fötterna när jag uttalar mig om något, då kan jag stå för det mesta. Ogillar gnäll eller obekräftat tyckande. Ogillar dessutom gnäll utan förslag på hur man kan göra bättre. Avskyr med andra ord Ring P1.

Såg denna bild i mitt flöde och just detta ordspråk använder jag väldigt ofta, både i mitt egna arbete men även när jag är bollplank till kvinnor inom näringslivet.

09.00 rullade jag mot kontoret inne i Åre by. Satt med ett stort dokument som ska innehålla en årsplan med både konstanta faktorer och frågeställningar som också är konstanta fast där svaren varierar. Det är spännande att göra det begripligt.

11.30 checkade jag in på möte med Midnattsbris, byrån i Östersund jag samarbetar med ibland.

12.00 var det möte med Åre Destination för de sista bitarna i det värdskapsarbete som görs – i december är det vinterkickoff!

13.00 kör jag in i tvätthallen vid macken. När ska man egentligen tvätta bilen i den pågående säsong som heter leråker, eller den kommande säsong som heter vägsalt? En gång i veckan, om du frågar mig! Bestäm bara, så behöver du inte ha sådan (låtsas)ångest över att den blir skitig igen. En vecka går ganska snabbt. Hann skicka iväg två mail under biltvättsprocessen.

13.30 är jag hemma igen. Gör äggröra på 4 ägg och laddar för sista träningen senare på kvällen.

14.00 fortsätter jag det där stora dokumentet. Skapar och skriver om. Skapar och skriver om. Det är enkelt att skriva ner tankarna men det äter tid att hålla på med det pedagogiska.

15.30 känner jag mig vuxen när jag häller upp eftermiddagskaffe och tar en pralin.

Eller skoja jag äter alla fem som finns kvar i struten.

16.30 inser jag att tiden springer ifrån mig. Förstår mig inte alls på klockan mellan typ 16-19 för det är tre timmar men de känns som typ en och de ska innefatta både en eftermiddag och en kväll. Jag lastar in Hazel i bilen och åker upp mot Björnen för jag ska mäta *en grej* för en skylt och passar på att gå en av stigarna baklänges. Alltså jag går framlänges. Ja du fattar. Det är halt och det regnar is. Mitt där på spången blinkar pannlampan att batteriet snart är slut. Tänker för en sekund att jag kommer bli minst två timmar försenad till träningen.

17.55 kliver jag in genom dörren till gymmet och är fem minuter tidig. Cecilia Kalla är precis i färd med att hälla upp bubblet för att fira att vi gjort fem veckor med henne i vår lilla träningsgrupp. Vi värmer upp med ett gäng kreativa farmers walk i vanlig ordning, sedan kör vi böj och pressar och lite annat.

19.30 är jag hemma igen och byter om och lagar (värmer) risgrynsgröt till middag. Sedan sätter jag mig framför Love is blind och gör klart min presentation fram till klockan är 23.00. Lägger mig obviously återigen lite för sent för att vakna pigg dagen efter kl 05.59.