Det hade kunnat bli vilken kvällstidningrubrik som helst. ”Hon sökte hjälp för ont i ryggen – rasade 25 kilo i vikt”. Men det är också en berättelse om alltings balans. Och hur allting styrs utifrån beroende hur vi undermedvetet mår. Stress sitter inte alltid i vad du har i almanackan. Den kan ligga latent i kroppen.
Jag har skrivit massor om min ryggoperation som jag gjorde i april 2017. Den gjorde skillnad från första timman då jag vaknade upp ur narkosen på fler sätt än ett. Kroppen är fascinerande och den har så mycket att säga oss om vi vågar lyssna på den. Tror jag i alla fall. Men det hade ju varit väldigt märkligt om det bara skulle vara jag.
Veckorna före min operation levde jag på en mix av rätt dåligt energiintag (hej lösgodis) men också mat lagad på bra råvaror (halvfabrikat har aldrig varit min grej). Jag kollade på väldigt mycket serier eftersom jag inte kunde röra mig, drack ingefärste (bra sak) och åt hallonlakritsskallar (dålig sak). Dagen efter jag kom hem från operationen fram tills i julas åt jag inte en enda bit lösgodis. Fram tills i höstas åt jag inte socker överhuvudtaget. Inte för att det var en medveten strategi eller för att jag hade bestämt mig för det, men för att kroppen så tydligt sa till mig att den inte ville ha det. Jag var inte ett dugg sugen.
Jag minns alla milen i husbil i maj förra året när det låg choklad framme hela tiden. Inte en endaste cell i min kropp ville ha den. Så jag tackade nej varje gång det erbjöds ungefär på samma sätt som jag alltid tackar nej till saltlakrits eftersom det alltid är och alltid har varit äckligt för mina smaklökar. Det var ingen uppoffring inblandad. Inte en enda tanke på att jag inte borde.
Eftersom kirurger hade grävt i min ryggrad så tränade jag inte särskilt mycket under några veckor i maj. Jag promenerade en hel del, men det var typ allt. Min vardag var inte märkvärdig rent fysiskt. Men däremot mådde jag så himla bra i själen. Jag hade fullt fokus på frihet och levde verkligen genom den känslan. Jag kände mig ostoppbar. High on life.
Och snart började människor i min närhet försiktigt säga att jag hade gått ner i vikt. Snart frågade de hur mycket. Jag som inte ägnat en tanke över det hade ingen aning. Men det visade sig snart vara 25 kilo eftersom en envis vän verkligen ville veta. Motvilligt hade jag vägt mig.
Sedan många år har vikt varit betydelselöst för mig. Däremot har min förmåga att göra saker varit av all betydelse. Det är sant det som sägs, att en siffra på vågen inte avgör hur lycklig du är. Däremot är hur bekväm du är i din kropp väldigt avgörande. Och den känslan påverkas av många saker. För mig som tycker om att vara i rörelse så har det stor påverkan hur ansträngande rörelse är för mig. Det har inte med vikt att göra alltid utan kan bero på skador eller andra begränsningar.
Jag vill inte väga mig för jag vill inte att siffran på vågen ska avgöra hur jag tycker om mig själv eller hur jag ska agera framåt. Jag vill inte fastna vid sådana siffror. Istället vill jag att det jag gör för mig själv ska vara avgörande. Jag vill unna mig träningspass. Inte straffa mig med träningspass. Jag vill unna mig bra mat. Inte straffa mig med ”nyttig” mat. Jag väljer bort en hel del information utifrån som kan bidra med dålig självkänsla. Jag väljer likaså till information som ger mig bredare perspektiv. Jag följer inga instagramkonton med pinnsmala modeller, men desto fler konton med alla möjliga storlekar på modeller.
Jag vill inte ge ett enda tips för hur man går ner i vikt. Jag vill inte uppmana till det alls. Men jag vill uppmuntra till att må bra i själen och att känna sig bekväm i sin egna kropp. Mitt främsta tips är att göra mer av det som får dig att må bra.
Samtidigt vet jag att alla ni som läser är nyfikna. Vi är det allihopa. Vi vill veta mer. Alltid. Jag gick ner 25 kilo för att min kropp hamnade i balans. All stress i min ryggrad försvann när kirurgerna grävde i den. Inte bokstavligt såklart – men min känsla var sådan. När min kropp blev hel så ändrades något i min hjärna. Jag hade inget sug efter dåliga grejer. Tvärtom sa den tvärt nej till socker och sådant.
Jag har inte slutat äta. Tvärtom har jag ätit väldigt mycket middagar ute. Druckit vin. Men; jag har vänt känslan inåt en hel del och lyssnat på vad jag mår bra av och vad jag mår sämre av. Maten jag ätit har varit noga utvald för att passa mig och min kropp. Jag har inspirerats av ayurveda. Men framförallt har jag matat själen med saker. Beslut. Människor. Upplevelser. Sådant som mättar mer än måltider.
33 kommentarer
Så bra skrivit Sara! Många kloka ord och det värmer att höra hur du njuter av din kropp på alla sätt! Tack för att du delar med dig av detta!
????????
Härligt, grattis till en bra känsla i en stark och fin kropp!
I ärlighetens namn skulle jag inte alls ha gissat att du gått ner så mycket, det låter nästan galet om man inte kört värsta dieten, men jag har ju alltid tänkt dig som stark och sund, och “jag har gått ner 25 kg” låter som om det skulle sägas av någon som varit överviktig och inaktiv samt ätit dåligt tidigare. Men även du kunde alltså leva och må ÄNNU bättre 🙂
tack vad fint sagt. är ju en lång person så allting syns nog inte. 🙂
Fint att höra att din kropp är i balans! Jag hoppas också komma dit någon gång, i kroppsbalans alltså. Ett steg i taget!
ja. steg för steg! 🙂
Vad glad jag är att din kropp är med dig. Det förtjänar du.
Känsla och möjlighet att göra allt man vill är viktigast av allt. Du har ju alltid förmedlat just det – vilket gör dig till den profil i hälso/träningsbloggvärlden jag helst inspireras av… så vare sig det är i ny storlek eller före detta så är du grym på att förmedla träningsglädjen. Hoppas på många skadefria dagar med upplevelser för dig!
Kram
Tack Lisa ❤️
Tack Lisa ❤️❤️❤️
Så inspirerande inlägg! Kan bara hålla med i det du säger. För många många år sedan sökte jag ständigt nya vägar kring hur jag skulle äta och leva för att må bra utan att egentligen lyssna på min egen kropp. Min strävan var att må bättre men jag mådde allt sämre och det var inte förrän jag verkligen lyssnade inåt som jag förstod vad min kropp och själ verkligen behövde för att må bra på riktigt. Kroppen signalerar väldigt tydligt vad den behöver tycker jag men det är tyvärr inte alltid så lätt att inse det förrän man börjar lyssna inåt.
hur tycker du att man bäst ska göra för att lyssna? hur förklarar man en sådan sak?
Skrev en lång kommentar som försvann, men ungefär såhär var det; vilket förbaskat bra inlägg. Så bra att du lyfter och belyser det här med att reducera det som oroar/stressar och hamna i balans. Alltså den där otvungna enkelheten i att bara vara.
Har upplevt det alldeles för lite sett till hela livet, men det är en otroligt harmonisk känsla som alla borde få ha. När det bara är, så enkelt och lugnt liksom. Kropp & knopp bara vill sig själva väl utan ansträngning.
Du är så klok och så bra på att förmedla och jag är så glad att din röst finns – den behövs verkligen! Kram min grymma vän!
Tack Katta. Och du, bättre lite senare än aldrig. Jag saknar dig – hoppas vi ses snart!
Naturligt! Godis är quickfix för dopaminnivån och själv har jag alltid haft en ojämn sådan (adhd). Godis och annat som höjer dopaminnivån dvs belöningssystemet behövs ju bara om det är i obalans. Jag tappade totalt sug på alkohol när jag började belöna mitt system med hård träning. Har dock inte hittat centret för sötsug ännu 😉
så är det ju! så enkelt och bra förklarat!
Du är så klok och vis. Tack för att du delar med dig.
Tack Åsa
Så fantastiskt, det är precis så jag tänker, att man ska göra det som man innerligt mår bra av. Hittar man sin balans då kan kroppen fixa grymma saker. Så roligt för dig att du mår så bra 🙂
Verkligen. Men det där med balans är lättare sagt än gjort. 🙂
Det låter ju helt grymt! Vad bra du är på att beskriva hela grejen dessutom. Tack för läsningen!
Tack Mia
Häftigt Sara – kroppen vet bäst helt enkelt och man ska lyssna på den. Själv ser jag fram emot att bygga en stark kropp av träning, bra mat, stretching, sömn och en och annan chokladbit under första halvåret 2018, ser verkligen fram emot en stark kropp igen efter ett par år av mindre fokuserad träning.
stark är bra
Så härligt, kroppen fungerar på underbara sätt. Själv stabiliserades min kropp och vikt ioch med att jag förstod mina allergier.
du ser – också en stress
Tänk vad klok kroppen är när vi kan och vågar lyssna på den! Och har rätt förutsättningar förstås!
verkligen!
Din kropp är grym. Du är grym.
Så sant – stress sitter inte alltid i vad du har i almanackan.
Det jobbar jag med nu. Mata själen med saker. Beslut. Människor. Upplevelser. Sådant som mättar betydligt mer än måltider.
Snart sitter löpartightsen bra igen. 🙂
<3
bra där! själv har jag matat den med pulled oats!
Jättebra inlägg! Tänk om vi alla kunde fokusera mer på vad kroppen behöver än det ständiga smal=lycklig som det hela tiden skrivs om.
tack ulrika
Jäklar vilket bra inlägg. Din blogg är så fruktansvärt inspirerande och bra. Välskriven också. Tack 🙂
Exakt så. Kloka, kloka kropp och sinne! <3
Kramar