Om att vara vuxen

Sopkärlet har stått ute i fyra veckor och två dagar, och det är fortfarande fullt. Var är sopbilen? Har jag tagit fel på dag och vecka? Till oss kommer den varannan vecka och jag tittar på kommunsajten som skriver tydligt. Tisdagar. Jag suckar när jag går ut på tisdagskvällen och än en gång bekräftar att den inte är tömd. Ringer åkaren dagen efter. Eller ber min kille göra det förresten, jag är inte tillräckligt vuxen.

Inte tillräckligt vuxen för att ringa och fråga varför mitt sopkärl fortfarande står orört trots två planerade hämtningsturer. Svaret är att det är en ny förare, som missat vår grusväg. Men han kommer förbi imorgon bitti. Han är tydligen inte heller tillräckligt vuxen, vilket är skönt på något vis.

Jag är heller inte tillräckligt vuxen för att boka in däckskifte i tid, vilket i och för sig mest beror på att däckfirman inte heller varit vuxna nog att införa digital tidsbokning utan jag måste ringa och ibland vänta och sedan prata med en person och ha kalendern redo. Väldigt vuxet? För vuxet för mig i alla fall. Ge mig en digital tidsbokning så att jag kan ligga och lata mig i sängen och komma på däckskiftet kvart i tolv och gå in och boka.

Och så har vi fönsterkuverten. Är jag tillräckligt vuxen för att hålla på att öppna dem och ta ut post och sortera pappren och lägga in för betalning och yadi yada. Jo, jag har nog blivit. För det blir så tråkigt annars.

Men vuxen nog att hämta posten varje dag är jag då rakt inte. Så jag hämtar någon enstaka gång i veckan, vilket lirar bra med samhället som inte heller är vuxen nog att dela ut post varje dag utan visst är det två gånger i veckan nuförtiden? Jag vet inte ens. Vad kostar ett frimärke förresten? Femtiotre kronor? Jag har inte varit vuxen och satt på ett frimärke på ett kuvert på år och dagar, men postade en sak på ICA i måndags och det kostade i alla fall 400 spänn för det skulle till England.

Jag är absolut inte vuxen nog att tvätta mina fönster, så det tog jag faktiskt hjälp med i våras. Ska testa robot. Behöver också en robotdammsugare och en terränggående robot för vår utomhus tomt. Jag valde för övrigt ljusa golv i vårt hus för att jag skulle bli tvingad att städa oftare. Damm syns väldigt bra på ljusa golv. Vet inte om det valet var vuxet? Men för mig är det bra, i alla fall.

Det är fullt rimligt att äta baklängesmiddag tycker jag, eller pannkakor till kvällsmat. Jag är nöjd att jag inte är vuxen i det avseendet. Livet är för kort för att vara så förnuftig jämt, men lite förnuft kan ibland vara bra för att göra livet längre. Därav öppnar jag fönsterkuverten, som sagt. Och i måndags hade jag en halvtimmes möte med min pensionsperson som samlar upp pensionen som företagen där jag jobbar avsätter till mig. Bra backup om jag skulle få ett långt liv. Tack vare fönsterkuverten?