Besöksnäringen i Hemavan: utmaningar och möjligheter

Hemavan står inför en utmaning som handlar om hur man anpassar sig efter nya turistströmmar. Medan stora delar av norra Sverige har en sämre snötillgång än vanligt har skoterturismen strömmat till Hemavan. Här har snön fullkomligt dumpat ner under koncentrerade perioder och det har varit i princip fullbokat sett till kommersiella boenden.

I Hemavan räknar man på 240 000 kommersiella gästnätter – och 204 000 skiddagar enligt statistik från 2017, dvs ett tag sedan. Den klassiska turismen DÅ var skidturismen, och jag gissar att den utgår till hög grad utifrån skollovsperioderna.

Året 2025, med fokus på de senaste två veckorna (framförallt helgerna) har det varit fullbelagt i Hemavan (kommersiella gästnätter) och det är inte av skidgäster i samma utsträckning som enligt statistiken från 2017. Medan klassiska skoterdestinationer, t.ex. området kring Jorm i Jämtland, rapporterar om avbokningar på 90%, fylls Hemavan till bredden av skotergäster (mig själv inkluderad).

Sett till exempel i övriga fjällen är det många anläggningar som tjänar mer på en skotergäst än en skidgäst, men man behöver förstå det och man bör dra nytta av det genom sitt utbud av tjänster och produkter oavsett om man är verksam inom handel, restaurang eller boende.

Skiftningen av gäst medför möjligheter och utmaningar, och framförallt andra perspektiv. Det är precis som med allt annat: man behöver förstå sin gäst. Några exempel:

En skidgäst har lagt 20k på sina skidor. En ny skoter kostar idag 250k. Vad kostar din bil? Ute på parkeringen här i Hemavan ser jag fler skotrar som kostar mer än bilarna bredvid, men på anläggningar som inte riktar sig till skotergäster hänvisas man att parkera sin skoter bakom en byggnad – ofta i skymundan. Det gör jag själv ogärna. En skoter – och delarna på den – är stöldbegärliga. Anläggningar som däremot riktar sig mot skotergäster har ofta sin skoterparkering precis framför entrén, för man förstår att skotrar är något som gästerna går runt och kollar på, jämför och är stolta över.

En liten detour i texten angående ovan, för det finns fler aktiviteter som väldigt få boenden tar hänsyn till: cykelturismen. Även när man kallar sig cykelhotell, eller erbjuder cykelpaket, så behöver man kunna erbjuda en lämplig cykelförvaring som tar hänsyn till att en cykel idag mycket väl kan kosta över 50 000 kr – och långt däröver. Som cyklist vill jag inte lämna min cykel i ett olåst utrymme, och jag vill till exempel heller inte att någon annan ska hantera min cykel och luta den mot andra cyklar eller andra föremål.

Vidare till ordinarie innehåll:

Det finns, lite skojsamt, ett namn för skidåkare (framförallt turskidåkare). Apelsinskalare. Skulle du sätta ett gäng apelsinskalare i baren, tillsammans med motorbrölare, så kan jag säga dig att skotergästerna (motorbrölarna) lämnar med en större nota.

Alpina skidåkare då? Och AFTER SKI? Ja, här spenderas det pengar. Men så vitt jag vet är det bara i Åre som after ski rullar de flesta dagar i veckan och dessutom på flera parallella ställen. I Hemavan är det traditionsenlig after ski två dagar i veckan (ish) och här samlas ”alla”. Det går att utläsa från varumärkena på kläderna vem som kör skoter och vem som åker skidor. After ski är after fjäll.

Kan det vara så att ju dyrare utrustning till din aktivitet, ju mer pengar spenderar du också hos kommersiella aktörer.

Åter till Hemavans utmaning: under helger när väldigt många skotergäster samlas i Hemavan blir det fullbokat, och det kan potentiellt bli på bekostnad av skidåkare i liftsystemet. Potentiellt. För det kan vara så att bokningsmönstret ser olika ut: att skidåkare bokar tidigare och är lite mer oberoende av väder och snömängd, och att skotergästerna bokar kort inpå för snön betyder allt. Eftersom säsongen är kort åker man dit snön är flera helger i rad. Man har trots allt köpt en dyr snöskoter och då vill man använda den.

En dag under föregående helg uppmätte man ca 275 skotrar på en dag i samband med en broöverfart (enligt uttalanden så kräver mätaren mer justeringar innan statistiken är helt tillförlitlig). Säg att det eventuellt kan uppmätas till 400 för att inkludera de få andra överfarter och utgångspunkter som finns. Enligt Wikipedia har Hemavan för övrigt 299 invånare (år 2023). Utifrån antalet skiddagar (statistik från 2017) och hur många liftdagar Hemavan har i år (1 dec-4 maj) så blir snittet på skiddagar per liftdag ca 1316. Hur ser ökningen ut av skotergästerna i förhållande till de liftburna skidgästerna? Retorisk fråga.

Det har de senaste åren satsats rejält på utbyggt skidsystem i Hemavan, inklusive gondol och ski in ski out-boenden, som kommersiella investeringar som ska ge ekonomisk avkastning.

Vidare läser jag om skoteråkning på olika sidor som representerar Hemavan och informationen att “i Storumans kommun finns många eldsjälar som preparerar lederna för att du ska få en skön skotertur” (har fått input om att i västra Hemavan Tärnaby kommun så puttas det in pengar från kommunen och näringslivet genom sponsorskap till stor del).

Alltså: kommersiella boenden hyrs denna vinter ut till en högre andel skotergäster som inte har som intention att tillbringa sin tid eller spendera sina pengar i skidområdet med tillhörande kringservice. De lägger istället sina resurser på det som eldsjälar lägger sin energi på, eller som man får sponsrade pengar för.

Det samlas många utmaningar i denna situation. Dels behöver alla destinationer ha koll på sina gästströmmar och flöden för att analysera mönster och förstå hur man ska driva nyttan av besöksnäringen framåt så att den kommer samhället till gagn genom att det blir bättre för både de som är tillfälliga gäster och de som är invånare.

Kanske är tanken om ledbevis passé nu när snöskoter har blivit en allt större del kommersialism, som man reser för att utöva. Kalla det skoterentré och ge tillgång till fjällets godkända områden, inklusive preparerade leder för att ta sig dit, och ta betalt för det. Pengar som ska gå till att ordna bra leder, tid för markägarkommunikation, underhåll och allt annat som behövs och som det idag jobbas med – men på till stor del ideell basis.

Förstå din kund och anpassa ditt utbud till fickan därifrån pengarna kommer.

Ha koll på ditt gästbeteende. Den senaste helgen hörde jag om mat som var slut på O’Learys i Hemavan, jag upplevde själv att en hel kategori från middagsmenyn var slut på Wärdshuset och bränslet var helt slut i pumpen på bensinmacken i byn. Har Hemavan inte koll på sin beläggningsstatistik eller använder man inte den data som finns när man fattar beslut i sin dagliga verksamhet?

Ovan är varken ett nytt fenomen eller rocket science. Utveckling pågår hela tiden och de som anpassar sin produkt och sin verksamhet utifrån det som pågår och de som poppar upp påverkar sin framgång. De som inte gör det får leva i kaos längre.

Resultatet när vintersäsongen är slut kommer vara att vissa aktörer i Hemavan gör en stark säsong sett till intäkt, vissa räknar väldigt mycket övertid – men framförallt tror jag att det finns mycket outnyttjad potential, och det är den jag ser. Det är potential jag jobbar med i min yrkesroll, och att maximera den.

Jag har hittills denna vinter tillbringat nästan 20 dygn i Hemavan i kommersiella boenden: Airbnb, Hemavans Fjällcenter och på Wärdshuset. Jag tycker väldigt mycket om Hemavan och vill gärna hit även i sommar. Jag hade gärna åkt hit även för att åka skidor, och för att prova mer av restaurangutbudet. Jag är en gäst med stor outnyttjad potential.