Jag bytte bank (och du kan aldrig ana vad som hände sedan)

Hundra procent tråkigt ämne på ett sätt, men det finns pengar att tjäna (girl math) så jag vill dela detta ändå. För jag har nämligen bytt bank. Det har jag gjort några gånger i mitt liv. Från Handelsbanken till Danske Bank, och nu från Danske Bank till Sparbanken Nord. Eller, de senaste fem åren har jag haft Danske Bank som en mer administrativ bank med lönekonto och ett litet bufferkonto men mitt bostadslån har legat hos Sparbanken Nord. Dels för att vi fick bästa ränta där, men också för att vi har en egen kontaktperson. Det var i grunden anledningen till att jag bytte till Danske Bank för 15-18 år sedan, men sedan blev det mycket sämre med den saken. Mina ISK-konton finns mestadels i Avanza.

Det finns några saker jag vill säga om banker. Det första är hur mycket makt banker har i Sverige. Hur märkligt att bank-ID, alltså sättet vi legitimerar oss för i princip allt digitalt, utfärdas av banker. Och är en privat tjänst. Lyssna på podden Den nya ekonomin (avsnittet “varför älskar vi våra banker?“) om det. Gunnar Harrius är genialisk och jag är så glad att han blivit en ny del av inredningen i SR nu, dels i Spanarna men också som inhoppande kommentator lite varstans.

Det är jobbigt att byta bank. Jag behöver komma ihåg vem jag får pengar från där informationen behöver bytas (mitt företag så att lönen kommer till rätt ställe, Skatteverket och kanske Försäkringskassan – har dock aldrig fått pengar därifrån och heller inte ansökt om det). Men också: Swish. Bank-ID. Klarna… finns säkert många fler ställen.

Men det är också bra att byta bank, eller i alla fall det kort som används för automatiska köp. Vissa saker prenumererar jag på genom App store, men det är på årsbasis (GoPro 699 kr, InShot 169 kr och VSCO 799 kr). Har sagt upp GoPro och InShot i och med detta inlägg.

Men… jag hade faktiskt glömt att jag har prenumerationer genom Klarna också. Jag har således nu avslutat SVD (249 kr per månad), Discovery+ (59 kr per månad) och TV4 (169 kr per månad). Nästan 500 kr per månad alltså! Jag konsumerar ingen av dessa tjänster på regelbunden basis så jag uppoffrar ingenting.

Om jag investerar det på börsen per månad, och räknar med ränta på ränta-effekten och en uppgång på 6% så blir det runt 6200 kr på ett år. Ingen jättestor skillnad med 200 kr som pengarna växt med, men, efter 20 år är summan 231 000 kr trots att jag bara satt in 120 000 kr. Alltså nästan hälften är ränta på ränta. Och väntar jag 10 år till så har jag hypotetiskt sett en halv miljon kronor trots att de pengar jag satt in själv är 180 000 kr. Fatta effekten!

(Obs, detta är ej ekonomisk rådgivning och sparade på börsen innebär alltid en risk. Det kan vara så att du inte får tillbaka pengarna du investerar och så vidare)

Wilda pratar mer om detta i vår podd Sara Rönne & Wilda Nilsson, lyssna på avsnitt 16.

I samma avsnitt pratar jag om att automatisera sitt sparande och sina investeringar. För mig är inte investering på börsen samma sak som sparade pengar. Det är investerade pengar, just med anledning av RISK. När jag pratar sparande så är det pengar som alltid är åtkomliga utifrån de kronor du satte in. Ett sparkonto, mer konkret. Men, pengar på sparkonto tappar i värde så jag ser det som buffertkonto.

Anyhow. Gör en genomlysning av det du prenumerera på. Prenumerationsekonomin kan bli dyr för oss och jag personligen gillar inte att prenumerera på saker överlag. Det jag prenumererar på just nu är Spotify, BookBeat och Clara Lidström och Malin Wollins pod sett till underhållning/konsumtion. I min telefoni ingår Netflix och något mer jag glömt.

>> Här har jag skrivit om prenumerationsekonomin och vilket hål det gräver i våra fickor, och hur vi kan bli väldigt lurade…

Sedan finns det andra tjänster som är av liknande karaktär, typ abonnemang för telefon – men det kanske är något annat ändå. Och så behöver jag fundera på om jag ska övergå från ChatGPT till Claude eller något annat. Gemini? För den pengen drogs också på regelbunden basis från mitt förra bankkonto.