Det stora projektet började igår: att leta elegant Riesling. Det är lika bra att gå all in. Det hänger därför numer Riedel Riesling Performance-glas bredvid våra Riedel Champagneglas och våra Riedel Veritas Pinot Noir som jag gav min kille i födelsedagspresent i höstas.
Det är klart att vi hade kunnat dricka Riesling i Champagneglasen också, vi har druckit de flesta viner och druvor i dem under de år vi haft dem och faktiskt varit ganska nöjda med det. Men det är roligare med druvspecifika glas, och jag vill ha roligt. För Riesling passar de höga kuporna med relativt liten öppning extra bra för friskheten, syran och mineraliteten.
Danny kom tillbaka hem till Sverige i torsdags eftermiddags, men då var inte jag hemma. Jag har haft en full on konferensvecka, först i Stockholm och sedan i Edsåsdalen. Förra helgen var jag på skoterhelg i Borgafjäll och att packa om från söndag till måndag morgon var liksom starten på allt.
I måndags tog jag nattåget till Stockholm och började konferensveckan tidigt i tisdag. Sade hej då till gänget på Primus Silva, som jag konfererade med i tisdags klockan 22 och checkade in på Hotel Ruth i Vasastan. Fortsatte med konferensen på onsdagen och hade sedan ett gäng timmar mellan 16-22 för att jobba vidare med annat, vilket jag gjorde i lobbyn på Hotel Frantz i Gamla Stan. Sedan nattåg upp till Åre och vidare på några möten innan nästa konferens med Åre Destination, vi åkte till granndalen Edsåsdalen. I fredags klockan 17, efter en otroligt härlig och extrovert vecka, landade jag äntligen hemma hos mig – och Danny var hemma och förberedde middag.
Ljuvligt.
Det blev skaldjurskväll. Allt det vi båda längtat efter! Först en liten råraka med Kalixlöjrom och smetana. Sedan en liten hummersoppa med pilgrimsmussla. Och till sist vitlöksgratinerade havskräftor med surdegsbröd.
Jag hade beställt två Riesling från samma vinmakare – men väldigt olika:
Robert Weil, Rheingau Riesling Kabinett, Nr 51260. 252 kr.
Robert Weil, Kiedrich Gräfenberg Riesling Trocken, Nr 51245. 541 kr.
Kabinetten är så som jag uppfattar Riesling idag. Fruktigt men lite för …sött? Men Robert Weils Riesling trocken var något helt annat. Utifrån min begränsade Rieslingerfarenhet hade jag inte ens tagit det för en Riesling. Elegenat? Yes box.
Kabinett för övrigt, innebär att druvorna skördas tidigt och ger vinet mycket fruktighet och lite sötma. Trocken innebär att det är torrt, Riesling trocken är alltså en torr Riesling.
Robert Weil, Kiedrich Gräfenberg Riesling Trocken vann Rieslingduellen vid första sippen. Men, beroende på maträtt så seglade Kabinetten upp som en utmanare.
Vi började med löjrom på råraka. Trocken vann klart. Det kändes knappt som att det var värt att fortsätta dricka Kabinetten. Däremot vann båda vinerna på att drickas krispigt kallt, i glasen tappade de snabbt i temperatur. Häll upp lite, fyll på ofta.
Nästa rätt var soppan med pilgrimsmussla. Det var nu som Kabinetten kom igen och gjorde den djupa skaldjurssoppan lite lättare. Jag vill för övrigt äta pilgrimsmusslor för resten av mitt liv. En dekadent pasta med pilgrimsmussla ja tack.
Till sist serverades havskräftorna. Gratinerade på Ipiniumplåt med smör och vitlök och dill, serverade med surdegsbröd. Riktigt goda, och riktigt bra till båda vinerna faktiskt.
Det blev en riktig pangkväll, vår första tillsammans sedan de första dagarna på nyåret. Och en bra start på Rieslingvåren. Vår favoritproducent är Sybille Kuntz och det hade varit ett enkelt val att bara välja hennes viner men det är roligt att testa runt bland annat.
Mitt bästa upplevelse av Riesling är förresten från tyska ön Sylt som vi reste till för några år sedan. Rekommenderas!
