Dag 2 på min streak running blev lämpligt nog 2 kilometers löpning. Jag pratade med Sara Althini om mitt projekt häromdagen och försökte förklara poängen. Då var mitt svar mest “för att jag kan” men jag har hittat en till poäng nu. Att streaka är att träna sitt pannben. Och det är verkligen att träna på att komma över tröskeln. Ofta är det sistnämnda det största problemet. Att ta sig för kan ofta vara jobbigare än själva löpningen.
För övrigt har jag träningsvärk både här och var efter transformer igår. Sådan där glad träningsvärk. Inte den där sura typen som liksom fastnar i benen en hel vecka efteråt. Träningsvärk är den bästa värken.
10 kommentarer
Sandra: menoj, tusen tack
Josefin: tusen tusen tack!
Betty: du är så söt – tack
Nicolina: upplevelsen är mitt mål med all min träning 🙂
Anneliten: löpning många dagar i rad (alla dagar i nov)
Emma: 🙂
Upp&Hoppa: exakt!!
Karin: tusen tusen tack
Lämplig siffra! Och jätte fina bilder på dig!
Så sant. Har länge hävdat att det jobbigaste med att träna är att byta om!
Jag har haft massvis med diskussioner med tonårssonen om just det här. Han bestämde sig för att springa varenda dag i oktober (och gjorde det, förstås). Jag tyckte att det lät lite galet, men han hävdade att det behövs ibland, just för att bygga pannben. Ni har nog rätt, båda två. Lycka till!
Nu är jag lost – streak running?
Håller med dig att träningsvärk-känslan är underbar! Jag blir nästan besviken när jag inte får träningsvärk, då jag är rädd att jag inte tagit i ordentligt.. Vad är ditt mål med löpningen? :=
Jag håller med Sandra!!! Vilken inspiration och så mycket glädje!!! Jag ska inte ens nämna bilderna, jag älskar dina bilder och vill gå fotokurs för dig 🙂
Idag har jag vandrat i flera timmar i älskade Götet!
Du ser så himla vacker, lycklig och hälsosam ut! Du är verkligen en grym inspiration <3 Tack för en underbar blogg!
Fasiken vad glad man blir av att läsa din blogg 😀 du är så cool !