Det var i jacuzzin vid foten av fjället som Johanna kom på det – att det mest briljanta vore att skriva en dagbok med “dagens värsta”. För då skulle vi allt som oftast inse att vi lever sjukt bra liv i jämförelse. Den där påminnelsen behöver vi för jämnan, för vi inser snart att dagens värsta handlar om de mest triviala saker. Och att det faktiskt inte är så mycket att svära över. Om ens alls.
Vi pratade först om de där 10-årsdagböckerna som finns. Och till slut smalnade vi av det. För vem orkar skriva om allt som hänt varje dag i 10 år. Det är ju populärt att skriva dagens tacksamhet och så vidare. Men så vände Johanna på det helt – och föreslog att man skulle skriva “dagens värsta” istället. Vilken grej, tänkte vi allihopa när vi funderat på det ett slag.
Hela helgen gick vi omkring och funderade på vad som varit just den dagens värsta. Ena dagen kom vi på att det nog var en affär som hunnit stänga innan jag kilat in och köpt en necessär jag tyckt varit fin genom fönstret. Det var en väldigt bra dag. Av mina “dagens värsta” kan man se att jag har många sådana. Den insikten leder till tacksamhet per automatik.
En parentes är på sin plats. Insikten om “dagens värsta” ger mig också katastroftankar. Kan man verkligen ha det såhär bra? Finns det en begränsad pott med väldigt bra dagar och betyder det att jag är på väg mot avgrunden?
Å andra sidan; livet är här och nu och det som händer kommer hända oavsett om jag skriver i en bok att dagens värsta var att butiken hade stängt innan jag hann dit. Det är lite som att om man tar ut lyckan i förskott hinner man i alla fall vara glad även om det inte gick vägen. Och gick det inte vägen blir det i alla fall som man tänkt sig i slutändan. Typiskt Saratänk.
[insert][/insert][insert] [/insert]
20 kommentarer
Oooh vilken bra idé. Idag var dagens värsta att jag frös litegrann när barnen gick halloween-runda. En väldigt bra dag med andra ord. Hoppas du har haft det ungefär lika illa 🙂
Fantastiskt Saratänk!!!!
Vilket kul twist på tacksamhetsgrejen. Jag ska minsann byta ut någon av mina “today’s fly high” mot “down low” eller något.
Fanny: ibland räcker det gott m att bara ge så får någon annan stå för kreativiteten! 🙂
Ja det inlägget var jättebra! Kan även passa på att tips om musikhjälpen som drar igång i mitten av december typ. Är inte så uppfinningsrik själv så brukar “bara” skänka pengar, men man kan ju även starta ett initiativ eller egen insamling. 🙂
Rund: näe eller hur! 🙂
Mycket bra Sara-tänk skulle jag säga! Inga skada skedd om man varit glad i “onödan”.
Kram M
Fanny: jo, vad säger att man inte skulle vilja göra det? jag skrev senast för några dagar sedan om att göra något bra för andra inför julen till exempel. jag tror att när man får perspektiv på saker och ting så är det lättare att kliva ur jag-har-det-så-jobbigt-bubblan och inse att fan vad jag har det bra, och därför ha kortare till tanken att göra något bra för någon annan. 🙂 karma kommer tillbaka, bra där!!
Bra ide, alltid viktigt att få perspektiv! Men en tanke som slog mig, vad gör man sedan då med den tacksamheten av att man lever i ett sådant bra samhälle/liv? Har man då inte ne slags skyldighet att göra något åt allt elände som finns i världen. Förstår att det kanske låter lite lutherskt, att man inte skulle få njuta av livet men det är inte riktigt så jag menar utan snarare någon solidaritetstanke. Vet inte riktigt själv var jag vill komma med detta eller vad det skulle kunna vara med det var en tanke som slog mig. Och detta inlägg gjorde även att jag tog med mig kontanter i plånboken idag så jag kunde ge till en tiggare( avskyr det ordet, låter så förnedrande men kommer inte på något bättre.) Så tack för det här inlägget! 🙂
Jeanna: ja det är bra med perspektiv!
Håller med övriga, strålande klok idé för alla oss som lever högst bekväma och trevliga liv.
Mims: 🙂
Sista stycket. Så bra tänk.
Emmi: ja verkligen
Marja: ja det gav mig perspektiv iaf!!
Rolig tanke, det kan ge perspektiv!
Intressant tanke, det får nog människor att inse att de har det väldigt bra!
Åsa & Kari: visst är det rätt så härligt med den insikten!
Dagens värsta igår var att jag glömde min badge på kontoret och blev tvungen att gå tillbaka och hämta den. Det tog sju minuter. Stackars mig. 🙂
Kul tanke med dagens värsta! När jag tänker så, så inser jag att mina värsta inte är så farliga, vilket ju är trevligt att inse.
Min gårdagens värsta var att äldsta flickan fick vattkoppor, vilket betyder inställt halloweenfirande. Tråkigt för stunden, men trivialt i längden!