Jag är ambassadör för Morakniv så detta inlägg ska uppfattas som del av ett betalt samarbete, och jag har fria händer att skriva vad jag vill och som jag vill. Det skulle inte skilja sig åt, för jag är enormt stolt över att ha en Garberg Arctic White i kolstål. Det är den snyggaste kniv jag sett och den ska bli min följeslagare.
När man rör sig i skog och mark som del av livet så har man sin kåsa, sin termos och sin kniv. Det här är min kniv.
Garberg Arctic White kommer bara tillverkas i ett visst antal: 1350 i kolstål och 1350 i rostfritt. Alla är numrerade. Alla är därför unika. Här finns den, så att du kan se båda modellerna.
Det är nu jag vill ha min fågelhund också. Det är över ett år sedan Hazel gick bort och det är lika tomt hemma. Fortfarande.
Morakniv Arctic White är en hyllning till Norden och fjällen. Och mitt i allt det bor jag.
Garberg Arctic White är också ett firande av den allra första Garberg som lanserades för tio år sedan. Och för att fira Morakniv, 135 år.
När du går in på hemsidan kan du känna igen mina bilder, för nyligen lanserades också de nya kockknivarna i nyansen Jord. Jag blev så glad att bli tillfrågad att fota kollektionen.
Men längst tid av glad kommer jag kanske bli av Garberg. Den får mig att känna mig kapabel. Kapabel är allt jag vill känna i alla sammanhang: hemma på gården, när jag fattar stora beslut med mina kunder, när jag är på fjället eller på havet och när situationer ställs på sin spets.
Att veta vad jag ska göra, och hur. Ibland handlar det om att lösa det själv. Och ärligt: ibland handlar det om att veta vem jag ska ringa.
Inte bara att hålla ihop det utan att också leda framåt.
Just ja. Fick en skruv i mitt däck i måndags. Skulle till ett möte tjugo minuter senare. Jag löste det genom att ringa bärgare och ta vår UTV in till byn. Satte på mig mössa och handskar och gasade dit. Man behöver inte fixa prick allt själv, men man behöver ändå lösa saker.
