Jag tror på att andas in det du vill ha mer av – och andas ut det du vill ha mindre av. Men också att umgås mer med de människor som ger dig energi, och kanske umgås lite mindre med de som tar energi. För mig är det jätteviktigt; jag kan lätt både dräneras och inspireras – det är som om jag har öppna kanaler både in och ut, trots att jag är en person “med små bokstäver” som jag och min kompis Ella skrattade över en middag ikväll.
Jag vet inte riktigt hur jag uppfattas – men det vore sjukt intressant att träffa mig som någon annan. Jag hoppas såklart att jag skulle vara sjukt trevlig, att jag skulle ge massor med energi och ha förmågan att lyfta människor. Det är något jag värdesätter hos andra. Bara genom att umgås – men inte nödvändigtvis genom att prata – kan den där gnistan liksom tändas inom mig. Den som sjuder med drivkraft och handlingskraft.
Den här tisdagen var en ledig dag. Nästan i alla fall. Jag har inga direkta arbetstider för mina jobb och det är precis så jag vill ha det. Trots ledighet blev det ett telefonmöte på morgonen och lite jobb-sms.
Men här är några andra glimtar från en alldeles perfekt dag med fina möten och massor med tankad energi:
[insert]
[/insert] Min morgon började med en oändlig sovmorgon, kändes det som. Jag var vaken från mörk morgontimma och jag älskar att ligga och dra mig och känna att jag har sovmorgon trots att jag går upp vid 8. Det märks för övrigt att min sämbo tagit över Stockholmslägenheten med egna inredningsdetaljer – och att han verkligen tagit sin samarbetspartner KLM till hjärtat.
[insert]
[/insert][insert]
[/insert]Jag mötte upp Lantto på Mean Coffee för dagens första boost. Älsk, älsk, älsk på fantastiska människor. Mina mest fantastiska människor har en rätt tydlig gemensam nämnare: de ser inga gränser – de ser bara möjligheter. Problem är omdefinierade som utmaningar. [insert]
[/insert]
Vår mission var att hitta till Stockholms vackraste utsikt. Det kan vara här. Panoramavyn över Stockholm fick inte plats på bild.
[insert]
[/insert]
Såhär såg förresten jag ut.
[insert][/insert]
Efter förmiddagspromenaden bänkade jag mig på espressobaren Café Ugo på Scheelegatan och träffade en annan inspirationskälla. Vi var kollegor för några år sedan och har följts åt genom jobb under åren. Det är fint med kollegor man håller fast vid, de har ju annars en tendens att vara rätt förgängliga.
[insert][/insert]
Mitt i Stockholmsrusningen promenaddejtade jag Annika. Vi sågs ju för inte så länge sedan men jag kan nog inte träffa Annika för mycket. Det finns ingen mer rättfram tjej med skinn på näsan som jag känner.
[insert]
[/insert]
Och när solen gått ner träffade jag Ella som precis landat från Abu Dhabi. Vi sågs över en burgare och shake på Burgers & Beer på Rörstrandsgatan. Vi pratade bort två timmar om allt sådant som alltid är värt att pratas om: livet.
9 kommentarer
Underbart med sköna vänner. Jag ska själv till Stockholm imorgon och träffa min gamla kompis från 1a klass. Ser verkligen fram emot det.
Små bokstäver? Haha, vad kom det ifrån? Jag blir alltid så sjukt glad av dig, och alltid lär jag mig nåt oxå. Plus går därifrån med 3000 nya möjligheter
Ena dagen full av härliga möten och andra dagen ensam på fjället. Vilken underbar kombination! Hoppas det inte blir överjävligt när bedövningen släpper. Det kan vara en idé att köpa hem isglass om ifall att… Kram
Kari: hahaha låter ju mycket märkligt, genomsnittligt trevlig??
Em: visst vore det kul att träffa sig själv!
Camilla: ja, överhärlig!!
Katrin: eller hur!
Kikki: ja, eller avfall och avfall – det lät ju väldigt hårt, Men andas ut det man vill ha mindre av i alla fall.
Håller med om det där med att andas in det man vill ha och andas ut avfallet 🙂
Lät som en riktigt bra och energigivande dag! Precis såna dagar som man ska fylla livet med 🙂
Vilken härlig dag!
Jag är precis likadan, har öppna kanaler och blir väldigt lätt påverkad av andra människors energier – ibland är det ju fantastiskt positivt men lika ofta kan det vara mindre bra…. Och vilken intressant tanke, att få träffa sej själv och se hur man uppfattas! Det har jag faktiskt funderat över ett par gånger, ses jag som självsäker/blyg/öppen/reserverad? Jag har svårt att svara på det själv faktiskt.
Vi fick göra en massa personlighetstester på mitt förra jobb och konsulten konstaterade då att jag var ‘genomsnittligt ‘ trevlig. Det känns ok ändå. Mer ambitioner än så har jag inte.