Jag minns min födelsedag i september förra året; då var det frid och fröjd och dimslöjorna dansade på lägdan nedanför vårt hus. Dagen efter kom första arbetsmaskinerna och sedan dess har jag inte haft särskilt mycket gräsmatta. I alla projekt vi sysslat med; gräva för nytt avlopp, bygga vinkällare och en vinsalong – så ingick också det lilla projektet att renovera en timmerstuga.
Det tog 12 månader att renovera timringen och ja, det är klart jag trodde att det skulle gå snabbare. Det har inte varit effektiv tid alla dessa månader och det är nog det som är insikten: att renovering kräver mellanrum. Det ska väntas på beställningar och material och hantverkare ska synkas och man själv ska mäkta med.
Att renovera är jättejobbigt, även om vi inte gjort så mycket själv. Men såhär efteråt är prick allting glömt och förlåtet, även om tröttheten lever kvar som en matthet. Och det är därför jag ska sitta lugnt i båten i höst. Ta det lite chill och vara i det som åstadkommits de senaste 12 månaderna.
Såhär såg timmerstugan ut för ett år sedan, och såhär ser den ut nu:
Innan vi renoverade timmerstugan så användes den som förråd. Vi hade alla möjliga grejer där inne och det var allmän oordning. Genom de förra ägarna användes utrymmet som gäststuga, men jag tycker att det var obehagligt där inne – som att taket sänkte sig på mig.
På bilden nedan hade jag städat ur de mesta av alla prylar vi förvarade här inne. Cyklar och cykeltillbehör, skidor, säckar och plastbackar med skidkläder, fiskeprylar och allt möjligt bös.
Vi rev hela insidan av stugan själv och det tog hela hösten. Att riva är ett jättejobb i sig. Det har varit många vändor till återvinningen och det var min kille som drog största lasset. Jag kämpade och svor med att flytta ut alla grejer, och han kämpade och svor säkert lika mycket med att riva och stå här i damm och bös och bära ut alltsammans.
Någon gång inför vintern bestod timringen bara av ett skal av timmerstockar, fast på utsidan såg allting ut som vanligt.
Det var mitt i den smällkalla vintern som snickarna skulle påbörja sitt jobb. Lars på Nokk bygg, som bor bara någon kilometer från oss och nyss byggt sitt egna hus under den vinter för något år sedan som var så fruktansvärt kall. Och så kompanjonen Axel som också bor i Undersåker. Och Erik Gullemo såklart, som både snickrar och är trubadur.
Att höja taket var det första de skulle göra. Byggställning monterades och vår stora trall användes som lageryta.
När jag ser bilden ovan, med de nakna timmerstockarna och de täckta hålen för fönstren – så vill jag genast leta fram en bild med hur det ser ut nu:
Det har hänt massor däremellan, så vi går tillbaka till i vintras igen. Den här gamla timringen var inte precis rak så mycket av jobbet handlade om att göra ett rakt och riktigt innerhus, eller vad man ska säga. Sedan skulle isolering ordnas, också genom en hantverkare bara några kilometer härifrån. Stefans isolering kom med en lastbil och allt skulle som matas in.
Det var en milstolpe när fönstren sattes in, och ytterligare en milstolpe när det panelen monterades. Då var det som att det nästan var klart, fastän det var en long way to go. På bilderna kan jag se att det börjar bli vårvinter, men jag minns också att jag stod och målade fönsterlister i juli.
När det fortfarande var snö på marken lades det faltak (trätak) på timmerstugan. Och under hela vintern sotbrändes (shou sugi ban) det ytterpanel. Det syns tydligt:
Först tyckte jag att taket hade en väldigt färgad nyans, och att det blev lite tokigt i kombination med det mörka solbrända och de mörka timmerstockarna. Men, bara några månader senare så har taket blivit solblekt och smälter in fint.
När snön slaskade och det kändes som att veckorna gick utan att jag såg någon skillnad så var det mesta rätt fult. Mest på grund av säsongsskifte, och för att jag har riktigt dåligt tålamod. Men, detta är faktiskt inte fint och harmoniskt alls (det hjälpte däremot lite att byta dörr, och när det fortfarande var snö kunde jag dölja det fula med snöhögar…):
Framåt våren grävdes det lite mer på vår tomt och jag köpte desperat en planta sibirisk vallmo. Sedan sådde jag så mycket vallmo att jag hoppas att det ska ta över hela tomten till kommande säsong.
När det var riktigt vår kom ljuset utomhus, och ljus inomhus. Vid den här tiden gick jag in och kikade på dagens utveckling varje dag, för det kändes som att det hände massor hela tiden.
I maj påbörjades bygget av vinsalongen, som är placerad som granne till fjällstudion.
I juni kom vinsalongen ikapp fjällstudion. Och medan vinsalongen blev typ klar så förblev studion i ett slags stillestånd. Golvet lades en bit efter påsk, men det behövdes fortfarande småfixas med en hel del detaljer så det var aldrig lönt att städa. Därför har jag bara bilder där studion skymtar i bakgrunden från denna tid.
Här är det högsommar, och jag blev tokig på allt grus överallt. Det var runt denna kväll som jag tog tag i saker och ting. Ska visa kvällen först:
Vi körde grillkväll mitt i allt kaos. Jag tror inte min kille blev så störd av det, men jag visste inte var jag skulle titta.
Efter den kvällen plockade jag bort allt stök från tomten. Allt överblivet byggmaterial fick flytta till annan plats, så att vi kunde vila ögonen på något relativt lugnande när det väl var sommar och säsongen skulle representera någon form av lugn och ro. Jag handlade stora krukor och fyllde med blommor, och köpte Houe Paon utemöbler (jag är fortfarande jättenöjd).
Det finns en ytterligare detalj i studion jag inte berättat om hittills i detta inlägg. Och det ska jag visa nu:
Badrummet har jag mest visat på instagram, och det behöver få ett eget inlägg också här. Ljuslisten som du ser i hörnet, är inte helt klar ännu – därav de få bilderna.
I augusti installerades kaminen, den som vi bestämt oss för redan i höstas. Apropå milstolpe som jag nämnt tidigare, så var kaminen ännu en sådan!
När mina föräldrar var här under den helg som nyss passerat, så ägnade vi lördagen åt att byggstäda och unwrap hela fjällstudion.
Här kommer ännu fler bilder:
Här är det eld i kaminen dessutom!
Snart är det jag som checkar in i min egna fjällstudio lagom till höststormarna. Det är här jag vill tillbringa tid medan det är kallt och ruggigt där ute.
Jag vill inte ha så mycket möbler här inne, men jag ser framför mig en lurvig matta, en fåtölj att krypa upp i och ett väldigt nätt skrivbord med en av mina Carl Hansen-stolar. Allt det får växa fram under hösten och vintern tänker jag.
I väntan på att komma ordning hittade jag några moodboardbilder som jag sparat och inspirerats av, när jag planerade för vår fjällstudio:
Bilderna från min moodboard sparade jag för bara ett år sedan, och nu står min egna fjällstudio färdig. Det blev något alldeles speciellt, och jag är särskilt glad över kontrasterna. Det som är rough och tungt, som möter det nätta och moderna. Fjällen möter London, typ.
Här nedan är målbilden. Vi kan inte elda än, eftersom kaminen ska godkännas av sotare, men med lite hjälp av AI så är känslan tydlig.
