Arilds vingård i Skåne

Vi är på vinresa och bokade rum och middag på Arilds Vingård på Kullahalvön i Skåne. Det här är Sveriges största vingård. Här trängs vinstockar med druvan Solaris och glampingtält och hit åker både MC-cyklister, bussresenärer och en och annan konferens. Jag förstår att det här är ett utflyktsmål, Arild är fantastiskt vackert med Skåneleden som slingrar sig längs havet.

Vinerna från Arilds vingård är hipstriga, även om det inte fanns något orange vin när vi var där vilket idag är det man ofta menar med hipsterviner. Förvänta dig inte ett vin så som vinerna smakar från Frankrike, eller ens viner från den nya världen typ Australien. Vinerna från Arilds vingård är lite vad suröl är utifrån öl. Nyanserna är annorlunda, tonen annorlunda, djupet annorlunda. Inte som biodynamiskt vin, även om Arilds vingård använder mindre besprutning än vissa klassiska vinregioner och gårdar, utan annorlunda bara. Även Sävenfors har ett vineri som vi var till nyligen, där de gör vin på svenska bär.

Det finns 25(ish) rum på Arilds vingård och på hemsidan beskrivs de funktionellt som “jättesmå, mindre små och små” vilket sätter förväntningarna så att man enkelt kan undvika besvikelser.

Antalet glampingtält är enligt min mening “jättemånga”. Här glampar man inte med vildmarkskänsla utan mellan vinstockarna och även om det finns loungestolar utanför varje tält så står de lite väl trångt om du frågar mig. Men så har jag också valt att bosätta mig i Jämtland och delar helst inte vindskydd med någon annan.

Vi tog en morgonpromenad i omgivningarna längs Skåneleden och bland de vackra husen. Det var otroligt alltsammans, så väldigt pittoreskt och gulligt men jag gissar att alla håller koll på alla och vet exakt vad grannen både handlat och lagat till middag. När vi promenerade förbi glampingtälten klockan 8 så undrade vi om det var reveljen som tjöt men det var byggarbetarna som eventuellt väckte alla som inte satt i öronpropparna i tälten.

Det som är allra bäst på Arilds vingård är frukosten. Den vinner i alla kategorier med riktig äggröra, bra bacon, kul bröd inklusive brioche och annat och så krämig yoghurt. Det finns croissanter och pain du chocolate och massa annat. Men inte musli, flikar min pappa in, som håller fil och musli högt på frukostbordet.

Middagen är okej men ojämn. Och just ojämn sammanfattar hela upplevelsen på Arilds vingård. Danny beställer in fantastisk Bjärekyckling till varmrätt som tillsammans med tryffelpotatisen är ett pangval. Min rödspätta är okej, men de jättekalla potatisarna hade gärna fått hålla en mer ljummen temperatur för att lira bra som helhet. Rårakan smakar gott, men med alldeles för lite stenbitsrom, och ärligt talat gör vi (Danny) bättre råraka hemma.

Men det är på det stora hela en härlig upplevelse på Arilds vingård, tricket är att inte åka dit med för höga förväntningar. Servicen till middagen håller inte alls nivån men solen, sommaren, grönskan och rätt så många glada miner från både personal och andra besökare gör att det ändå känns trevligt.