Jag kände mig rik i Mora

Betalt samarbete med Visit Dalarna

Jag har en särskild relation till Dalarna. Har alltid haft. Jag är trots allt dalkulla på pappret, född i Mora, och i en liten lägenhet i Mora har min morfar burit omkring på mig under långa nätter när jag var liten och hade krupp. Min morfar drev företag i Mora, kände typ halva staden. Men jag minns inget av det. Däremot minns jag vintern för några år sedan när jag skulle lära mig åka längdskidor och åkte till Mora på Vasaloppsläger. Någon vecka senare ville jag åka hela Vasaloppssträckan på egen hand och blev omskriven i tidningen. Det var på den tiden då allt sådant sågs väldigt mycket utanför boxen. Idag springer var och varannan människa genom hela Sverige eller gör alla delarna i en Svensk Klassiker på ett bräde.

Veckan före midsommar var jag i Mora på nytt. Solen sken och på gågatan hände en svensexa. En glad stackare fick åka skidor längs med hela gatan. Han tog god tid på sig, småpratade med alla och tog ett varv i sportbutiken, fortfarande skidandes.

Vi började vårt dygn i Mora med lunch och solbulle på Zorn Café. Mitt i Mora satt vi i grönskan med ett amerikanskt sällskap bredvid oss. Världen är både liten och stor. Och Anders Zorn från Mora, en av våra mest kända konstnärer, är den enda utländska konstnär som har verk hängandes i Vita Huset. Han avmålade flera presidenter och var till USA många gånger. Född fattig, oäkting dessutom, gjorde han karriär tillsammans med sin fru Emma, blev han Sveriges rikaste man flera gånger om.

Just ja, vi åt ju lunch också. Supergott! Stanna till om du är på genomresa, eller ännu hellre om du har mer tid än för bara en måltid.

När vi gick runt i Zornmuséet och såg hans verk, så tänkte vi mycket på det där med världen och historien. Hur det var att komma från Mora och upptäcka världen, på den tiden. Anders Zorn levde mellan 1860-1920, och Emma levde ytterligare 20 år. Vilka språkkunskaper fanns då? Hur var det att resa runt i världen då? Vi tog en guidad tur i hans hem, Zorngården, och fick berättat för oss om hur han och Emma levde då med både vardagsliv och stora fester. Eftersom han var om sig och kring sig, och dessutom hade ekonomiska förutsättningarna, så är hans och Emmas hem fyllt med dåtidens nymodigheter som radiatorer och rikstelefon.

Vi imponerades av hans verk också. Akvarellerna, oljemålningarna som kändes så levande, etsningarna som vi fascinerades mycket av och motiven som samlades kring teman som vatten och hembygd.

”Zorn, det är väl han som målar nakna kvinnor” frågade min kille när vi först träffade vår guide. Och det stämmer. Men Anders Zorn gjorde mycket mer än så. Träskulpturerna är helt otroliga och hans målningar som innehåller vatten är fantastiska. ”Hur kan han få matt färg att kännas så glänsande” utbrast min kille.

Kultur har gjort stort intryck på mig det här året. Kanske började det i Falun i vintras, men framförallt så blev känslan påtaglig här i Mora. Jag känner mig rik när jag får leva mig in i konst och historia. Jag vill läsa poesi och jag vill famla i det som berör fantasin. Försvinna bort från fakta som går att googla, vetenskap och forskning och allt som är svart och vitt. Det känns lustfyllt att få leka med mina sinnen lite mer, fylla på med rikedom.

Mora är mer än Zorn och i Dalarna har man skapat en Kulturresa: ett förslag på upplägg med kultur på en resa genom stora delar av Dalarna. Givetvis ingår Carl Larsson, som du förmodligen är bekant med och som var nära vän med Anders Zorn.

Ett annat av mina tidigare minnen från Mora är från en sommar när jag bestämde mig för att cykla Siljan Runt. Det var en av de första gångerna jag träffade min vän Katta. Jag hade med min landsvägscykel, hon rullade sin hybrid. Det var elakt väder med någon enstaka plusgrad och konstant motvind. Vi passerade mållinjen utan känsel i kroppen och fick den Dalahäst för prestationen. Och så fick jag en vän för livet också. Idag bor Katta i Särna, i Dalarna, och i höstas cyklade vi tillsammans på nytt. Fast den gången cyklade vi i Säfsen, och vädret var för fint för att frysa. Tänk så det kan bli!

Då, precis som nu, så bodde vi på Mora hotell, mitt i stan. Vi möttes av en glad receptionist och uppskattad service. Och hummersoppan vi åt till förrätt!

Dagen efter cyklade vi de böljande och snabba stigarna i Moraparken. Solen gassade och det doftade varma barr och sommar. Här i Mora börjar alla lederna i Vasaloppsarenan mitt i stan, alldeles intill Zornmuséet, och Vasaloppet gör sig hela tiden påmint. Särskilt mycket nu när Vasaloppsveckan också finns sommartid med cykling och löpning en fest att samlas kring.

Anders Zorn var förresten en ivrig skidåkare och en riktig tävlingsmänniska. Han anordnade Zorns skidspel som kan ha varit en föregångare till Vasaloppet. Jag undrar om han cyklade också?

Jag har cyklat mig runt i Dalarna en hel del och Biking Dalarna hållet ihop cyklingen i hela regionen. Det finns väldigt mycket att cykla på redan idag, men ännu mer håller på att utvecklas.

Klicka här för mer info om Biking Dalarna!

Eller läs mitt inlägg om cykling på Idre Fjäll som innehåller fler cykeltips!

Här är info om cykelstigar i Vasaloppsarenan i Mora!