Det var värst vilken respons det blev på mitt förra extremkorta inlägg. Det finns en stor chans att ni förväntar er för mycket för jag ska inte utannonsera att jag vunnit något pris, typ träningsbloggpris, eller så. Men mitt meddelande är viktigt ändå, för alla er där ute som faktiskt är något – trots att ni inte tror det. Atleter!
Nike har typ frälst mig. Och boostat mig. Och nu vill jag föra det vidare!
I onsdags berättade Sara från Nike om Nikefilosofin. Vi pratade om att vara löpare. När blir man det? När man springer såklart! Ändå vågar få kalla sig löpare. Varför? Jag tror att det ligger och darrar prestationer, tider och kilometrar i luften som blockerar och dumt nog nedvärderar – men man behöver inte vara bäst för att kalla sig löpare. Om du springer så är du löpare, punkt. Vad skulle du annars vara? En icke-löpare som springer? Det låter rätt ologiskt…
Sara berättade om hur Nike ser på sina kunder när de utvecklar sina produkter. Och vet ni vad, de ser sina kunder som atleter. Ja, allihopa! Det gäller både när de tar fram produkter som säljs på Stadium eller grejer som skickas direkt till landslaget. If you have a body you’re an athlete, enligt Nike. Men hur många av oss har tänkt den tanken själv? Jag har aldrig gjort det.
Jag kände mig rätt malplacerad i onsdags. På Niketräffen var vi ett gäng tjejer, och några killar. Jag hade inte stenkoll på var alla kom från men det var blandat med journalister, träningsbloggare och några andra bloggare. Vissa sprang ute med Malin och andra höll sig inomhus till löpbanden. De som sprang ute var i stort sett god för milen sub40. Och så var där jag, lite större och lite långsammare. Jag hängde med i uppvärmningen men halkade efter på intervallerna. Och jag hade 2 val: att känna mig totalt misslyckad och rätt värdelös (som vanligt jämför man ju sina sämsta sidor med någon annans bästa sidor och hänger envist och felaktigt upp hela livets känslostorm på det), eller att lyssna till vad Nike just sagt. If you have a body you’re an athlete – jag har också rätt att vara med. Jag har rätt att vara med utan att ens tveka. Jag är också löpare.
Min uppfattning är att det finns många som tror att de är för dåliga för att vara något. Som stirrar sig blind på sin egen klocka och jämför med andras. Stämmer de inte överrens så är man inte värd något. Inte värd sitt namn som löpare. Bullshit, säger jag. Våga lyft blicken och våga inse att du är något. Om du har en kropp, och du tränar – ja då är du en atlet.
Bild: Magnus Neideman/Scanpix
31 kommentarer
Tack för all respons!!! Gå nu ut och var löpare och atleter så det står härliga till!
Karintri: ja, det har skrivits ett och annat inlägg om att jämföra sig med andra, och om en tvekan över att inte vara lika bra som andra i löparspåret.
Vad ska man svara på det här fantastiska inlägget? Du har ju så rätt. All cred till dig som springer med Malin och sub40-löparna. Jag kommer aldrig glömma när jag sprang med en blivande ny instruktör på militärträningen, som typ var en av Stockholms snabbaste på milen och hade vunnit Tjurruset X antal gånger. Han hade aldrig (aldrig!) klarat en mara, och var full av beundran inför att jag skulle springa SUM. Jag tror en sann atlet förmår uppskatta atleten i sin nästa, så att säga. Nike har fattat att vi är lika i vår strävan, oavsett våra faktiska prestationer och mål. Och jag är superglad för den självförtroendeboost det gett dig, insikten av den inre styrkan liksom. Great Stuff!!
Väldigt bra skrivet!! Skönt att även sniglar räknas!
Med det här inlägget befäster du din position som Sveriges bästa träningsbloggare. I love you!
Så sant, och bra skrivet. Men är det inte också väldigt självklart?
Jag måste ha missat en massa i den här blogg/träningsvärlden, men jag har inte märkt av den uppfattningen som du beskriver:
“Min uppfattning är att det finns många som tror att de är för dåliga för att vara något. Som stirrar sig blind på sin egen klocka och jämför med andras. Stämmer de inte överrens så är man inte värd något. Inte värd sitt namn som löpare.”
Är det verkligen så? Väldigt synd isåfall, och klart att alla är atleter om man tränar. Om man dock inte tränar och “bara” “have a body” då tycker jag nog inte att man är en atlet, hehe. Men springer man så visst sjutton är man en löpare.
Men är detta så som det är? Eller är det en likadan hype som “stressade, ångestfyllda träningsbloggläsare” som det skrevs om i andra bloggar, som jag bara tycker är påhitt, allt för att skapa debatt…
Så klokt – så sant!
Hej Sara! Tack för det inlägget! Önskan, visioner, förbättra sig, träna eller genomföra ett lopp – visst är allt det där på riktigt, för alla. Sub 40 eller inte. Tänker på när för ett par år sedan såg löparna som startade i handikappklassen (heter det så?)passera efter en mil i NY Marathon – herregud vilka löpare!
Detta var nog det bästa inlägg jag läst på väldigt, väldigt länge! TACK! Du har så jäkla rätt! Nu blev jag än mer taggad att komma igång på allvar med löpningen igen inför Göteborgsvarvet. Klart som fan man räknas även om man som jag springer varvet på typ 2 h och 30 min minst! 😀 Återigen, TACK Sara! Du är bäst! Du gjorde min dag.
Kram!
Du har så rätt Sara! Jag sitter här stormförkyld och febrig, men det där inlägget lyckades med konststycket att peppa mig rejält. Jag är en atlet! =)
Så sant så sant! Precis som jag skrev till rw-sofie/snorkkis när hon tog upp ämnet för några veckor sedan så är det för mig helt självklart att alla som springer är löpare. Människan har två gångarter; gång och löpning. Antingen går man eller så springer man. springer man är man löpare. punkt!
fast ibland kan man ju gå och vara löpare ändå 🙂
AMEN!
Tack Sara!
Du har så rätt!
Jag tror vi alla som spenderar tid med att träning och må bättre är vi en atlet! 🙂
Kram
sååå bra skrivet 🙂 jag länkar till det om det är okey? 🙂
Jag har följt din blogg länge men aldrig kommenterat något inlägg, trots att jag har skrattat och älskat dina inlägg.. Men det här inlägget kan jag bara inte låta bli att kommentera….
Är en vanlig tjej som bor i Umeå… Har kämpat med en ganska stor övervikt och lyckats gå ner 15 kg med ändrade livsvanor. Har 8 kg kvar innan jag når mitt mål på 59 kg. Försöker träna 3-4 gånger i veckan och just nu är mitt stora mål tjejmilen i höst.. Har inga krav på att prestera tider utan vill kunna ta mig runt och känna mig nöjd över att gjort min första mil i ett lopp…
Tvivlar ofta på mig själv och min förmåga men efter det här inlägget…… Klart jag är en löpare!! Klart jag är en atlet….
Tack!! Och jag säger som några andra… Världsklass!!!
Du har så otroligt rätt (och det ökar min motivation att springa ännu mera, för jag är ju löpare)! Säger som River: Världsklass!
Susanne <3 Sara!!
JAG ÄR LÖPARE!!!
Kram bästa du
& ha en toppen helg, för det ska jag =)
Du har rätt i det!
Du har ofta rät!
I väldigt mycket!
Förutom om du tror att jag ska lära mig gilla broccoli 😉
Klok som alltid! 🙂
VI SNACKAR VÄRLDSKLASS PÅ DET HÄR INLÄGGET!
Word Sara!!
Fantastiskt bra skrivet. Tack för den.
Grymt! Ett riktigt Hallelujah-moment! 🙂 ALLA har rätt att kalla sig löpare oavsett tider, kilmetrar eller prestationer.
Ha en härlig helg!
Fina Sara! Du är en löpare. Grymt stark och har gjort ett maraton på löpband. Det är väldigt få som har panben och styrka för att klara de.
Hoppas att vi ses snart igen.
Största helgkramen till dig!
Gumman… du om någon är en super atlet! Kärlek och kramar
klart vi får vara med! Fuck såna som Runheim som tycker tvärtom…
SÅ HIMLA RÄTT!!
Perfekt att läsa just innan jag ska ut på min första löptur på två månader. Tack 🙂 Ses ikväll!!
Jag blev så glad när jag läste det här, så otroligt glad 🙂 varenda ord är sant och du är så himla bra och klok, Sara! Det är PRECIS sånt här man behöver få höra/läsa, vare sig man har motivation eller inte. Tack för att du skriver en sån himla bra blogg och för att du inspirerar, för det gör du verkligen!
Halleluljah! 🙂 verkligen något som jag kan ta åt mig av. Jag har svårt att kalla mig löpare, men vad är jag då? Klart att jag är en löpare! Tack för en bra boost en småseg fredag.
Jag blev nästan lite kär i dig efter det inlägget ;)! Underbart Sara!