Vad är det tryggaste du vet? Kanske är det familj och vardag. Kanske vänner att dela dilemman. Kanske en partner att vila hos när det känns kaos.
Låt mig prata om det tryggaste jag vet och det är att styra projekt mot mål och framförallt att driva mitt företagande i rätt riktning. Vi pratar comfort food men ska vi prata comfort-syssla så är det att bryta ner ett stort årsmål och förstå vad jag behöver göra idag och imorgon för att nå det.
Vi pratar comfort food men ska vi prata comfort-syssla så är det att bryta ner ett stort årsmål och förstå vad jag behöver göra idag och imorgon för att nå det.
Innan jag kom hem idag så hade jag ett kaffemöte med en person som hörde av sig med en stor idé hon nyss fått insikt om. Vi pratade om nästa steg för att ta sig an denna enorma elefant.
Tidigare idag satt jag på ett annat möte med en affärsidé jag inte är direkt ansvar för, men har många åsikter om. Just i detta fall var det inte mitt uppdrag att ventilera alla mina frågor, och inte heller rätt gruppering för det. Men jag har frågor utifrån hur både affärsidé, varumärke, community management och beslut lirar.
I den styrelseutbildning jag gick förra veckan fick jag kvitto på det jag ofta tänker: att utveckling av en idé, ifrågasättande av en framåtrörelse och ett gott samarbete behöver vara noga uttänkt med relationer, decisions for the ego och att ingen ska framstå som dum. För då kan man inte vrida om riktning. Det där är så himla viktigt att förstå tycker jag. Saker borde kanske vara på ett visst sätt i många sammanhang, men det behövs en finurlig plan för det mellanrummet.
Det är därför jag säger att jag jobbar taktiskt med människors drivkrafter som verktyg. Det finns ingen one size fits all för det. Inte heller för de koncept jag jobbar fram och som jag fått kvitton på de senaste åren att de faktiskt fungerar.
Jag håller Astrid Wilds strategi högt: hur de jobbat med community management som usp. När jag ser någon i en Minna fleece så känner jag connection och gemensam tillhörighet utan att känna den andra människan. Jag hade lätt kunnat gå fram och småprata. Det skapar oerhörd köpkraft. Det är ett community man vill vara med i, med något som inte går att ta på som binder oss samman.
När jag jobbar med koncept för en av mina kunder så är det med syfte att fler ska kunna kroka arm i det och bidra till att kommunicera det. Dvs det behöver vara relaterbart och greppbart. De senaste 12 månaderna har jag två tydliga exempel som gjort stor skillnad. Jag ser det i sociala medier. Och indirekt förstår jag att det gjort skillnad i intäkt hos företag. Men eftersom den röda tråden är drivkrafterna bakom så är det just förståelsen om beteenden som kan kopieras, inte koncepten i sig – för de fungerar förmodligen riktigt dåligt om de stjäls rakt av och appliceras på andra förutsättningar.
Det är svårt att beskriva utan att kunna berätta exakt vad jag pratar om, men mina exempel är alldeles för specifika för att blottas rakt av. Och det är väl exakt det som är hela grejen med mig: att jag går runt med en sfär av hemlighetsmakeri. Det är också den integriteten jag erbjuder mina kunder.
Men låt mig prata om det tryggaste jag vet, allt ovan var bara en lång omväg helt utanför kartan.
Jag har precis fakturerat för april och med fyra månader kvar av budgetåret är jag 40 000 kr från min årsbudget. Jag har inte utfört alla jobb som ingår i den uträkningen, så jag kan inte ta sommarlov och göra ingenting. Men jakten är i princip över, om jag vill.
Men det vill jag ju inte. För det är kul att nätverka med människor, ta de där spontana samtalen som kanske leder någonstans nu direkt – kanske inte. Jag älskar att jag fick frågan en fredag om jag kunde skriva en trendspaning på ett ämne till veckan därpå. Ja såklart, svarade jag och skickade den måndag morgon. Jag älskar att jag gjort omvärldsanalyser till en annan kund, som återkommer och frågar om jag dels kan göra fler – och om vi kan utöka uppdraget så att jag också kan presentera dem i ett större sammanhang. Inga problem.
Vad som gör alla de svaren enkla:
Inför detta år skapade jag en mall för hur jag vill jobba. 70% fasta uppdrag på årsbasis. Resten korta grejer. Det ger mig både stabilitet och frihet.
Jag har alltid vetat vad jag behövt omsätta och vad jag velat omsätta. Inför detta år satte jag ett stabilt årsmål, inget spektakulärt. 2 miljoner kronor (ex moms givetvis) vilket är där jag legat de senaste tre åren. Jag har inga stora utgifter i bolaget förutom att lön och det jag behöver för att hålla min hjärna tränad. Men, det är klart att det finns utgifter ändå som är kopplat till verksamheten: bilar, abonnemang, representation, tekniska hjälpmedel och sådant. Men det är en stor skillnad jämfört att sälja en produkt där det kostar pengar att framställa produkten.
Min tredje princip för det jag jobbar med är variation mellan brainwork och doings, som jag kallar det. Alltså taktiskt arbete och utveckling, där det jag gör nästan aldrig blir klart utan bara växer fram – och till exempel en plåtning eller jobb med sociala medier för kunder eller copy eller aktivering av influencers och ambassadörer eller annat som handlar om att utföra. Jag vill göra båda eftersom det håller mig skarp och gör mig bättre på båda fronter.
En fjärde grej som jag verkligen landat i den senaste tiden, och därmed kunnat sätta ord på, är att det inte bekommer mig om ett jobb tar tid. Däremot har jag svårare för om ett jobb tar energi. Jag använder begreppen tid, energi och pengar som verktyg när jag coachar företagsidéer och i all annan affärsutveckling för den delen. Jag är en person som har tid för rätt sak och jag gillar att jobba intensivt. Tid kostar mig inte så mycket, om du förstår vad jag menar. Energi kostar mig desto mer och jag är väldigt restriktiv med min energi. Det är därför jag har hög mental spänst.
Allt ovan är byggstenar för hur jag skapar mitt företagande och varför det hittills gått väldigt bra för mig med hög andel återkommande uppdrag, stort förtroende som ger mig frihet och en livsdesign som jag är väldigt nöjd med trots att jag utifrån sett har “mycket att göra”. För det har jag, sett till tid. Men det kostar mig väldigt lite. Och, finns det annat jag hellre skulle gjort med min tid? Nej, faktiskt inte.
Jag och Wilda kommer prata mer om allt detta i vårt tredje kapitel av vår podd om frihet, företagande och fjälliv. Vi har bokat tid för inspelning senare i veckan. Men för några dagar sedan släppte vi ett livstecken. Har du lyssnat?
Här finns också fler inlägg om jobbliv och framgång.
