Min vän sa att det märks att jag blivit hemmakär. Och visst älskar jag norrskenet som syns från sängen, det sydvästliga läget med solen som står högt hela dagen och sedan går ner bakom Renfjället. Vi har östligt läge också, men den delen av tomten är ganska outnyttjad. Fjälltomten i sig har mer potential än vad vi gör av den, men föregående vecka har jag beskurit vinbärsbuskarna och nu har de dessutom fått nya stöttor. Och i torsdags, när det var riktigt blött väder, kom min kille hem med Blåbärstry och vi gick ut och planterade dem på en gång. I ösregn. Åtta stycken, alla olika sorter, enligt rekommendation. Min kille hade läst på och Plantpost har tydligen förädlat sorterna till att ge godast bär så nu har jag höga förhoppningar.
Sedan kom solen och det med besked. Vi åt frukost på vår stora dansbana som nu förärats med ett enormt långbord och bänkar, tillverkad av vår snickare enligt önskemål från mig. Vi hade tänkt göra det själva, men med god självinsikt skulle det borde stå klart år tjugotrettiosju, så jag pratade med snickaren medan min kille var borta på sitt tvåveckorsjobb och lagom till förra helgen så stod det klart.
Igår kväll hade vi grillpremiär inklusive middag på terassen. Såg solen gå ner bortom snötäckta fjäll. Börjar med solnedgången:




Här satt vi och mådde.





Som du ser behöver jag levla upp dukningen. Ser stor potential. Långduk i linne, små spetsdukar, stora ljuslyktor. Massa fårskinn. Ser framför mig någon form av flaggspel också.
Beordrade min gäst att lägga sig i den inbyggda hängmattan och spana ut mot den ljusa himlen medan vi hämtade kaka till kaffet.

Jag planterade om mina blommor också. Har tänkt på det sedan i höstas. Äntligen hände det. De mår sisådär för jag anstränger mig nämnvärt men så länge de lever får de stå kvar. Det slog mig, så som det alltid gör på våren sedan vi flyttade hit – vilket bara är för fyra år sedan men ändå – att vårt vardagsrum får mindre och mindre mentalt plats i huset i takt med att vårljuset tar över. Det är ett rum för höst och vinter.


Tycker väldigt mycket om mitt hemma. Det är så förtjusande operfekt. Lagom lekfullt. Fylld med sådant vi tycker om. Kaffet från Big Lake Coffee (finns på Fävikens Lanthandel om du är i Åre), alla kokböcker som pryder hela väggen (funderar på att ha fyra rader tavellist istället), vinflaskorna som står framme eftersom det är högst utvalda viner som väntar på sitt tillfälle, de tunna vinglasen som hänger på väggen pga älskar vinglas med känsla.




Där ute på fjälltomten väntar fler projekt. För 2 år sedan byggde min kille en ställning för hängmattor så att jag skulle kunna vila i dem med gungande fjällutsikt. Den blev färdig utifrån den funktionella delen, men saknar lite detaljer som gör den fin. Så det ska bli klart. Och så behöver vi en ny plats för vårt eldfat. Och så vill jag snickra blomlådor.
Hjälp, det låter som att jag håller på att bli vuxen.
1 kommentar
Hjälp, vad vackert! Inte konstigt att du är hemmakär.