För en vecka sedan var jag i Västerlanda för att ta adjö av en människa som levt sedan 1933. Ett långt liv. Tänk allt som hänt sedan dess, från världskrig till internet. Otroligt ändå. Den där dagen för en vecka sedan var kall och solig och otroligt vacker, och jag fick se mycket av Sverige under de tio timmars bilkörning som jag tillbringade dessfördagen med.
Vi bodde på Ronnums Herrgård på Vargön, vilket lät spektakulärt. Såg ingen varg dock. Hade däremot två hundar på rummet. Älgen passerade vi på väg mot matsalen.
Min fästman skulle ha följt med, för enligt den ursprungliga planen skulle han ha kommit till Östersund på onsdagskvällen – dagen innan jag körde söderut. Men vädret satte stopp på det och hann missade det mesta av resan och dök med noll minuter till godo till Vintermiddagen på Fyr på söndagen. På lördagen var jag i Varberg tillsammans med min vän Helena, och vi åt oss runt på olika ställen.
När det blev måndag skulle vi egentligen åkt söderut mot Höganäs för att hälsa på fler vänner, men besöket blev inställt och min hjärna ställde om sig och började längta hem till julpepp och säsongspremiär. Vi lämnade Halland tidig på eftermiddagen och hade två val: att sträckköra hela vägen hem till Jämtland och komma hem vid 03, eller bo över en natt någonstans längs vägen.
Valet blev enkelt för jag hade hört om Hotel Fratelli i Karlstad, ett nyöppnat hotell med boutiquekänsla. Eller i mina ord: ett sexigt hotell med vänlig känsla. Vi spontanbokade ett hundrum och åt middag på Vicino. Beställde in störrom med avokadogurka (kan inte beskriva det bättre än så) med rough brödservering till. Jag åt en gigantisk burrataravolo till starter. Sedan entrécote och risotto med octopus till main. Middagen var riktigt bra, men bäst var nog frukosten. Innovativ med kul inslag, man kunde t.ex. göra sin egna grillmacka, och goda grejer. Äggröran var enda dåliga undantaget, men så är det överallt numer. Fratelli får 4.99 av 5 möjliga. Riktigt bra!
Vi tillbringade merparten av tisdagen i bilen och körde norrut. Passerade regnet och kom snart till snön. Äntligen, äntligen. Fast jag blev sjuk i bilen; drog på mig en riktig mancold som förvånade mig eftersom det var ett år sedan jag sist var förkyld. Snart nog kom vi hem och dukade fram skorpor, ost och marmelad. Tittade på flugfiske på SVT play. Gick och lade mig tidigt. Vaknade med en vilopuls på 92, som steg till 145 när jag var ute på promenad. Livet med lediga dagar tär på en. Bäst att återgå till jobb och vardag så att jag håller mig frisk.
