Svenskarna och Internet 2024: irrelevansen ökar

Jag läser Svenskarna och Internet 2024 och kommenterar medan jag scrollar rapporten. Här nedan kommer mina tankar om den. Tankar jag ofta saknar eftersom de flesta rapporterar rakt ur den och alldeles för sällan inkluderar den egna analysen, insikterna eller slutsatserna. Så nu gör jag som jag säger att andra ska göra. Varsågoda och läs det megalånga nedan. Har inte rättstavat eller fixat grammatiken, men du förstår nog. Viss upprepning förekommer.

Hur många svenska använder internet?

94% använder internet 2021 och 95% använder internet 2024. 90% använde det dagligen 2021 – och 91% 2024. 80-talister och yngre svarar i princip 100% på daglig användning.

När slutar vi mäta detta? Det riskerar att bli ”använder du el?”. Det är klart att det är viktigt att tillgängliggöra samhällsviktig information eller funktioner för de som inte använder internet. Precis som med mycket annat. Jag själv har till exempel svårt att tolka Skatteverkets texter och instruktioner. Rapporten förmedlar att folk som använder internet har svårt att komma ihåg lösenord och alla inloggningar på diverse ”dina sidor” som företag har och tycker uppdateringar är jobbiga. Well so do I. Detta är upplevda hinder som jag absolut stämmer in i. Men som sagt, jag tycker också att Skatteverkets meddelanden är svåra att tolka eller att det är svårt att minnas om det är jämna eller ojämna veckor för sophämtningen.

Digital säkerhet är en fråga som tas med i rapporten när det kommer till upplevda hinder och osäkerhet. Denna fråga kommer bli allt viktigare – särskilt i kombination med användning och hantering av AI. Jag tror denna kommer breda ut sig alltmer i samhället.

Kivra växer som digital brevlåda, min uppfattning är att det är för att jag blivit påtvingad den genom myndigheter och försäkringsbolag. Swish är den betal-app vi använder mest, och i podden Kapitalet kan du lyssna till hur Swish uppstod genom ett ganska nytt avsnitt. Det är lätt att tro att både Kivra och Swish är någon statlig grej eftersom de är så dominerande. Kan man förresten klara sig utan Mobilt Bank-ID idag? Känns inte så. Varför mäts detta i rapporten? Här startar min första tveksamheter om rapportens relevans. Jag ser inte att Trafikverket tar fram en årlig rapport med vilka bilmodeller som rullar längs våra motorvägar, till exempel.

Häromveckan kom förresten Vipps till Sverige, det blir både bra och spännande med konkurrerande tjänster – som också funkerar över nationsgränser.

Svenskarna och Internet och sociala medier

Long gone är den tid då ALLA samlades på SAMMA plattform i den miljö vi idag kallar sociala medier. Vi har ett märkligt förhållningssätt till sociala medier för vi pratar fortfarande om ett scenario där alla ska hänga på samma plattform. Det är ungefär som att tro att alla ska ha en och samma app i telefonen. Man är på flera plattformar och man är på olika plattformar – beroende på vem man är och vilket sammanhang man vill in i.

Rapporten skriver att ”tillväxttakten för sociala medier rör sig långsamt” som en av de första rubrikerna i avsnittet för sociala medier vilket indikerar att hela förhållningssättet är märkligt. Som att det finns en inskriven regel att det slutmålet är 100% användning. Hela den vinkeln är knepig.

Det jag också är skeptisk till är att underlaget till rapporten gjordes i januari 2024 – rapporten släpps 9 månader senare. Detta gjorde förra årets TikTok-siffror märkliga, och ska även tas i beaktning även detta år. Det vi läser i rapporten idag är inte svar från idag. Undantaget är extrarapporten om AI, där undersökningen gjordes i september.

Exempel från rapporten:

YouTube leder SoMe plattforms-ligan utifrån användning senaste året (79%, Facebook: 71%, IG: 65%). Dvs samma som tidigare år.

Facebook används brett över generationerna. Dvs pecis som tidigare. Facebook leder utifrån daglig användning och högst andel användning senaste veckan.

Nya plattformar används av väldigt få personer; Mastodon och Yubo är två plattformar som fanns med förra året och som återkommer i år (1% använder en eller båda dessa plattformar).

Threads är den plattform som lyckats slå sig in på marknaden. Men också med jättelåg användning. Självklar insikt som följer denna fakta: Hej mediasverige vi är så så så homogena. Det finns en hel värld utanför den lilla ankdamm vi som hänger på Threads (och X) befinner oss i. Vill gärna se en fördjupad analys av typisk målgrupp på Threads för övrigt.

Fler använder Snapchat dagligen än TikTok dagligen vilket är intressant med tanke på hur lite vi pratar om Snapchat. Jag skulle säga att det är helt och hållet medias fel. Media (journalister) använder – enligt egen uppskattning – X mer och pratar därför mycket mer om X trots att X är långt mycket mindre. De som är på TikTok verkar däremot vara mer hooked på daglig basis, det ser i staplarna ut som att TikTok tillsammans med Snapchat har högst andel daglig användning.

Att ”alla” är på TikTok som många pratar om stämmer således inte. Är man på TikTok så är man däremot på TikTok väldigt mycket.

För mig som marknadsförare är YouTube hur som helst en intressant plattform för att nå ut. Jag behöver komplettera den Meta-annonsering jag gör i mina uppdrag med YouTube. Men jag behöver anpassa annonseringen i YouTube utifrån passande budskap (kundresan) och timing.

Mer då? 4 av 10 förvärvsarbetande använder Linkedin årligen, och 6 av 10 tjänstemän. 3 av 10 använder varje vecka. Jag själv? Någon gång i månaden. Tycker fortsatt att man tappar lite relevans i rapporten när man använder samma mätpunkter oavsett plattform. LinkedIn har mer värde än att man ska logga in varje dag.

I rapporten följer sedan mätpunkter för Messenger och What’s up och man hade lika gärna kunnat inkludera telefonen också. Hur många samtal ringer du dagligen och är det färre än 2023? Det är något med Svenskarna och Internet som gör att den tappar i relevans för varje år som går. Tidigare har det varit hype inför släpp. Förra året, och i år, landade den i inkorgen som ett ”ja just ja, den där rapporten finns ju”.

Varför är man på sociala medier?

Viktig aspekt med sociala medier vi ska ta vara på när det kommer till kommersiell användning: nästan en fjärdedel är med i intressegrupper för stöd och råd. Det är faktiskt ungefär lika många som de som angett känsla av gemenskap. Här finns massa möjlighet att bidra med bra grejer! Jag själv är prick i målgruppen som 80-talist, 41% av oss är med i sådana grupper – den andelen är högst. 00-/10-talisterna toppar igenkänningen i att lärt känna nya människor i SoMe, överlag verkar den tendensen hänga ihop med ålder. Äldre fattar inte det beteenden? Inte heller män i medelåldern.

Daglig användning av sociala medier MINSKAR

Nästan alla internetanvändare använder sociala medier dagligen – men intressant att den dagliga användningen minskar bland många åldersgrupper (det är bara bland 60-talisterna som daglig användning ökar). Detta syns i staplarna i rapporten (visar sig framförallt i användningen av YT och FB, dock inte på IG), men plockas inte upp i text.

Denna statistik som visar på minskning backas upp av ett senare parti i rapporten där 40% säger att de ofta känner att de slänger bort för mycket tid på sociala medier. Andelen är över 60% bland kvinnor som är födda på 80-talet eller senare. Jag tror att daglig användning av IG snart kommer minska. Det pratas *väldigt* mycket om detta i t.ex. poddar just nu – på ett sätt som inte alls förekom i början av året.

Användningen av sociala medier kommer mogna och bli stabil, istället för att ta upp hela vår tid. Ungefär det jag tror också kommer hända med AI framöver. I början använde de som var tidiga på trenden AI-teknik för att skriva bröllopstal, nu är den initiala hajpen borta och vi använder det till saker på jobbet men låter den mänskliga hjärnan styra och utföra det luststyrda.

Överlag är beteendemönstret ganska stabilt trots nedgång (förlåt, motsäger mig själv där – men det är alltså en marginell nedgång), man använder sina plattformar varje dag, varje vecka ungefär på samma sätt över åren. Det diffar några enstaka procent, med den dagliga användningen av YouTube som står för mest minskning från 35% till 32% av alla svenskar. Vloggarna har dött? Eller var det kanske Therese Lindgren-effekten?

Sociala medier och psykisk ohälsa

I år verkar det där med psykisk ohälsa vara en grej i rapporten, som tar upp frågan och mätningen om sociala medier och skönhet och hur man påverkas. Bland 90-talister och yngre är det fler än 20% som säger att deras bild av ett vackert utseende har ändrats. Jag tycker det är fint på något sätt, men hela den insikten stärker min bild av att man umgås i olika kluster digitalt. Ett ställe för alla är som sagt otroligt passé. Denna tes stärks av att väldigt många känner sig mindre attraktiva pga jämför sig med andra. Dvs: man känner sig fin och trygg i de rum man delar med andra med liknande utseende, där man kan peppa varandra. Men så kommer man ut i verkligheten (instagram, eller den fysiska verkligheten) och då styr normerna igen.

Rapportens irrelevans

Det är som att för 15 år sedan var det som att det kom något revolutionerande som hetter sociala medier och så sattes allt ljus på det. Nu är SoMe mainstream och vi behöver vända på alltsammans. Följa frågor, hur vi påverkas av det etc istället för om 93% eller 94% använder Facebook. Det har gått för många år med stabilitet och siffror som är cirka likadana. Att vi använder plattformen är inte nyheten, utan hur det påverkar oss på olika sätt. Då är temat hälsa bra tycker jag. Eller tema nyheter/källkritik. Men det finns en risk i att rapporten sväller i all oändlighet. Allt och inget och inget och allt är ju svenskarna och internet.

Den enorma bredden är rapportens nackdel. Ofta görs dessa typer av undersökningar på uppdrag av antingen journalistiken eller enskilda kommersiella företag eller branscher. Nu ska allt klämmas in i en och samma.

Jag har svårt att se vad rapporten ska användas till?