Jag sover dåligt

Jag sover dåligt. Vaknar till och från. Så som det alltid blir när jag äter sötsalta chokladkex alltför sent kvällen innan. Men klockan 04.40 gör det inget för då är det ljust utanför fönstret. Grönt. Norrskenet dansar bland molnen och jag tar fram kameran innan jag kryper ner under täcket igen och somnar med förundran där utanför. Att jag får bo på denna plats. Där norrskenet syns utanför fönstret vid fotändan och stjänrhimlen glittrar i fönstret mot söderläge. Där utanför ser jag älven också. Den som brusar året om men som syns mest när löven blåst av träden.

Jag vaknar när morgonen är sen. Åreskutans topp sover fortfarande bland molnen men jag ser frost i gräset och längtar efter krispig morgonluft. Hazel studsar ur sängen och jag stoppar fötterna i mjuka tofflor. Letar strumpor och underställströja och kliver ut genom dörren ut på min morgonrunda i minusgrader och en stunds solsken.

Jag passerar skogen där jag ofta ser älgar passera och rådjur hoppa förbi. Jag promenerar längs den långa raksträckan och förbi bageriet där frasiga croissanter trängs med vallmofrallor och smöriga kardemummabullar. Hemma hos mig finns nybakat fröbröd och jag nöjer mig med det tillsammans med en bit ost. Kaffekvarnen maler bönorna med högt ljud. Sedan droppar kaffet genom filtret medan jag tar en sked jordgubbssylt över min yoghurt.

Jag tillbringar dagen i soffan och matar ved i kaminen och bokstäver på skärmen. Det är en mellandag och jag trivs bra med att komma ikapp med några jobbuppdrag för att istället möta veckan med en känsla av att ligga steget före och istället kunna sno åt mig tid i solen. När Hazel tröttnar så letar vi godis i skogen. När dagsljuset stänger tar jag pannlampan och vi går en timme på stigen längs älven.

Jag tycker att tiden går för fort trots att jag gör mest ingenting. Mitt hem känns varmt och mysigt och jag vill hänga runt här i flera dagar utan att något ska störa mig. Äta när jag känner mig hungrig, sova när jag blir trött. Där ute pågår världen men den klarar sig rätt så bra utan mig i just denna stund. Det är dagar som dessa som är min återhämtning mellan perioder med mycket i kalendern.

Och sedan går tiden och klockan visar 21 och jag tar mitt glas vin och en bok och läser några timmar i sängen. Det bästa jag vet är att få bestämma själv.