Ostron med Chablis och eldmat i vildmarken

I stolt reklamsamarbete med Victorinox

Häromkvällen köpte vi ostron och pilgrimsmusslor från havet bara 15-20 mil härifrån Åre. Det är inte bara fjällen som ligger nära där jag bor – Atlantkusten gör det också. För någon sommar sedan åkte vi rakt västerut och fiskade. Det var mitt allra första djuphavsfiske och i sommar åker vi så långt norrut det bara går för att göra samma sak. Vi har fortfarande torsk och hälleflundra i frysen.

Vi har köpt ostron förut. Men med en vass kniv i handen vågade vi inte riskera blodbad så vi de där ostronen förblev oöppnade. Häromdagen var det annorlunda.

Jag har haft min röda Victorinoxkniv med på varenda outdooräventyr jag gjort det senaste året och vinöppnaren är alltid med både hemma och ute. Nu har vi lagt en ostronkniv till samlingen med oumbärliga saker och vi öppnade vant ostronen som om vi aldrig gjort annat trots att det var första gången.

Jag älskar ostron. Just den här gången gjorde vi en sås med sherryvinäger från Jerez (en spansk stad tillika sherryns huvudstad och som dessutom ligger nära där jag kitesurfade förra året) och finhackad schallottenlök. Så. Sjukt. Gott.

Det visade sig dessutom att vi hade hummerfond i frysen från förra gången vi åt hummer så förutom ostron serverade min kille hummersoppa och smörfräst pilgrimsmussla. Och så delade vi på en krabba som vi åt med knaprig surdegsbaguette och citronmayo.

Till det öppnade vi en Chablis premier cru. Jag älskar att lära mig mer om vin och framförallt lära mig vad jag gillar och inte. Just från den här vinmakaren uppskattar jag first cru något mer, vi drack den till skaldjur förra helgen och det var helt magiskt!

Tryck fast forward på tiden några dagar och jag befinner mig långt upp längs Laisälven i Lappland.

Det är strålande sol och runt -15 friska grader. Himlen är blå och vi befinner oss mitt ute i ingenstans långt från närmsta väg. Vi har kört hit med skoter och dukar upp för lunch. Jag har dragit packkälken efter min Polaris PRO RMK och vi har med oss ved, muurikka, ugnspannkaka och lingonsylt.

Ugnspannkakan är delad i bitar och min kille steker den knaprig i smör över den sprakande elden. Lingonen är från Hälsingland långt söderut vilket påminner mig om att skog, frihet, äventyr och vildmark finns att finna överallt i Sverige.

Till lunchen dricker vi varm lingonsaft och någon timme senare går solen ner bakom fjället och det blir ännu kallare och vi äventyrar hemåt med våra skotrar och det är rackarns kallt och underbart.

Det här är livet jag inte vill byta bort mot någonting just nu. Att få det bästa av alla världar; det bekväma och det obekväma. Det lugna trygga och det äventyrliga som knappt går att förutspå. Det ställer krav men del belönar också rikligt.