Jag är så glad att får vara det jag vill. Att det är okej att om jag vill träna hur mycket som helst eller bo i tält i -20 så innebär det inte att jag är förpassad till just det facket. Jag kan också älska att dricka Bloody Marys och korka upp årgångschampagne en tisdag.
Just Bloody Mary har jag inte druckit sedan jag jobbade i Whistler runt 2004 men inom en vecka ska jag absolut se till att göra det. Inom en vecka ska jag också se till att känna svetten rinna längs ryggraden. Jag ska riva ingefära och låta den sjuda i vatten tills det blir sådär riktigt starkt i halsen och jag ska ta en öl. Jag ska klä mig i underställ och jag ska klä mig i spets. Jag ska raka benen och smörja huden med olja för att det är så torrt ute. Men jag hade lika gärna kunnat träna både på morgonen och kvällen utan att duscha därimellan.
Jag älskar känslan att gå upp riktigt tidigt och det bästa jag vet är att snooza. Ge mig en långsam dag och en snabb bil. En ny tandborste är en lyxig känsla. Men det är också att bo några dagar i en stuga utan el och vatten. Jag älskar tystnad och djupa samtal och mitt fjälliv med envisa björkar som granne. Jag älskar barhäng och sorlet från Stockholmsgator om kvällarna.
Jag älskar att det går att älska kontrasterna. Och att det går att känna sig hemma i alla världar. Det behöver inte vara det ena eller det andra. Man behöver inte välja.
Den sista meningen ovan är ett typiskt citat från min mamma: ”jag vill inte behöva välja”. Och så gör man inte det. Punkt.
10 kommentarer
Du lär mig saker.
Fasiken vad kul det är att lära sig.
Vi är nog väldigt olika – VILKET jag uppskattar. Ibland när jag dippar så tänker jag på dig, hur bra du är på att ta vara på livet.
Haha olika är bra, jag älskar det. Det är bara olikheter som ger nya infallsvinklar! Man ska visa respekt och uppskattning för olikheter.
Själv skulle jag vilja välja lite mer. Våga, orka utforska sådant som jag drömmer om och längtar efter.
Det är såklart ingen motsats till det du skriver om här, bara en tanke som kom till mig när jag läste din text; min association.
Åh, kontrasterna, det är ju de som gör livet, att kunna välja att göra både och 🙂
Kontraster är så jäkla mäktigt. Älskar att jag har dem också – fastän jag valt att gå all in på att vara småbarnsmorsa har jag ensamtiden, skogen, träningen, vännerna. Inget utesluter det andra. Livets liv. 😉
ja. det är kontrasterna som är det fina med alltsammans!
JAAAAAAA! Precis så! Jag är en mångsysslare av rang och jag vill faktiskt inte välja 🙂 Det är också därför jag tycker så himla mycket om att hänga med dig, det är aldrig något ifrågasättande, bara hejarop <3
tack katta, det där gjorde mig glad!
Helt rätt inställning! Med alla sociala medier idag och att ha “sin nisch” tycker jag det är ännu lättare att fastna i att man ju inte kan göra något, eller visa upp något som inte är inom ramarna för den nisch man befinner sig i – men det är SÅ viktigt att bryta sig ur det där för sin egna skull, inte välja utan bara göra allt man tycker om, vare sig det visas upp i sociala medier eller inte.
ja precis så!!