Det är morgon. Det är 28 grader varmt och hela stranden ligger framför mig. Det är drömmigt men verkligt – för jag springer igen.
Det är mitt andra löppass detta år. Det är varken snabbt eller långt. Runt 5-6 kilometer längs sandstranden här i Hikkaduwa, Sri Lanka. Morgondiset ligger som en fuktig filt över mig där jag springer. Barfota. På en platt strand med solen i ögonen. Och sedan solen i ryggen när vi vänder längst bort vid fiskebåtarna.
Jag har lämnat mina On Running-skor där vi bor. Den verkliga semesterdrömmen handlar om barfotalöpning på stranden för mig.
Känslan i kroppen efteråt är skön. Ryggraden känns bitvis lite varm, som om det händer en massa saker runt kotorna, och jag förstår att jag inte ska göra detta varje dag. Inte än. Men jag är glad för mina fem kilometer. Och jag tänker vara glad om det är allt jag får per vecka just nu.
Min högsta önskan inför den här dagen var att få morgonspringa på stranden och jag är så glad att jag gjorde det möjligt.
Här kan du läsa alla inlägg om Sri Lanka!
10 kommentarer
Hurra!
eller hur!!
Härligt 🙂
ja, lyckan!
Härligt, hejja! 🙂
Tack Emmi!
Heja heja!
Måste ju vara en mild och bra löpning för kroppen, barfota på stranden, i värme.
Ja, fast det tar rätt mycket på vadmusklerna att springa barfota tycker jag. Men det är härligt och prestationslöst!
Fantastiskt Sara ❤️
LYCKAN