Min kille har precis åkt till Norge. I min bil dessutom. Kvar är jag och min hund Hazel och vi kommer att vara själva i 14 dagar.
Ni som läst den här bloggen länge har säkert varit med på en och annan utmaning. Vi har morgontränat tillsammans. Kämpat med gemensamma intervaller – fast var och en på varsitt håll. Räknat träningspass och steg och allt vad det är.
Kanske får vi 14 ljusa morgnar tillsammans nu? För jag är sugen på en morgonutmaning. Fram till den 21 december blir dagarna allt mörkare och det kräver någon form av action. Det är lätt att slumra fram till dess att det ljusnar men samtidigt finns det inget mysigare att vakna till liv i det där mörkret. Och att vara ute i det tills dagen gryr.
De 14 dagar som jag och Hazel kommer tillbringa på tu man hand ska vi ta tillvara på morgnarna. Med nyladdad pannlampa varje morgon kommer vi vakna med ljuset till dess att solen går upp. Jag ser fram emot att dra på min anorak med fuskpälskrage och gosa in mig i huvan till dess att sinnet vaknar.
När jag kommer hem byts pannlampans ljus mot tända ljus och varmt ingefärsvatten. Jag har längtat efter det där ayurvediska. Att aktivt tillföra saker till livet för att må bra gör gott också för själen. Passivitet har aldrig fungerat för mig. Jag vill känna att jag äger mitt mående.
4 kommentarer
Så himla bra sagt – jag vill äga mitt mående. Den plockar jag med mig och ser till att kicka ass med kroppen i november!
varsågod!
Oh jag önskar att jag pallade morgonen men jag är så rackarns trött ? men utmanar mej med minst 20 min utomhus varje dag i november
ja det spelar ju egentligen ingen roll vilken tid på dagen det är 🙂