Så var det gjort. Min klass på Rosa Dygnet. Den 3:e i karriären… Jag körde klassen “movie night” och vävde in filmmusik med norska superintervaller. Jag vet inte om jag är nöjd. Kanske lite. Men också inte. Det är svårt det där. Svårt att veta ljudvolym, svårt att veta hur mycket tid som är kvar när man inte ser tiden på stereon. Ibland fick jag gissa lite hej vilt. Ibland gissade jag rätt, ibland lite fel…
Det var hur som helst bra drag på Sportlife Exclusive och arrangörerna hade som vanligt ordnat det hela mycket bra. Jag hoppas att alla som var där, oavsett vilken klass de gick på, kände att de fick bra träning. Det är smått ofattbart att förstå att under den tiden som jag lämnat min klass, hängt i loungen, gått till hotellet, beställt upp mat och så småningom somna och sova ett gäng timmar – så sitter det fortfarande folk och cyklar! Stefan och Roger satsar på att köra hela dygnet. Det är smått ofattbart att jag också gjorde det en gång. Hur gick det till liksom?
Svaret är egentligen enkelt. Jag bestämde mig. Och så gjorde jag det. För – hur svårt kan det vara? Uppenbarligen gick det alldeles utmärkt. Som så mycket annat här i livet…
Några av arrangörerna: Johanna, Maria och Emil
14 kommentarer
Hej klubbkompis! Och varför är Du inte nöjd med Ditt pass då? Av kommentarerna att döma skall DU vara det om vi säger att det är bra, så är det bra. “Kunden” har alltid rätt. 🙂
Dessutom älskar jag film. Men jag det retar mig att jag inte klippte Hajen, den har jag ju sett ett antal gånger…
CU next year?
Vad goda cupkakesen såg ut!
Ehm de där cupcakesen… Hur bakar man dem? 🙂
Duktiga. Det behöver inte vara perfekt för att vara perfekt. Och jag tror de flesta vet vem du är och redan gillar dig 🙂
Själv har jag lätt ångest över en föreläsning på Allt för hälsan. Samtidigt ska det bli roligt och någon gång måste vara den 1a.
Kram
Ska tillägga detta: Jag tycket något av det bästa var din pepping. Inte bara skrika “kooooom igen å kööööööör!” och liknande, som många instruktörer gör, utan just det där med känslan. Att man kan, för att man vill!
Jag tyckte det var ett jättebra pass, du ska vara nöjd! Ångrar lite att jag inte vågade mig fram för att säga hur mycket jag inspireras av dig, du (och Jessica Clarén) var en stor del av skälet till att jag deltog! Tack! 🙂
Tack Sara för ett bra pass! Inte lätt att hålla koll på hur många sekunder som är kvar men det är också det som är charmigt tycker jag. Jag var nog ungefär lika duktig på filmmusiken som din sambo men lejonkungen tog jag iaf.. 🙂 Det var kul att ses! Kram
http://jessansworld.blogg.se/2012/october/ett-rosa-dygn-av-traning-for-livet.html
Det gick säkert jättebra! Man är alltid mest kritisk själv. Och vilka cupcakes….mmmmm!!!
Två av deltagarna säger; GRYMT bra jobbat! Vi var mycket, mycket nöjda med både ditt och Jessicas pass! Vi är härligt trötta i benen idag. Tack för att vi fick köra med er! 🙂 Jag har förresten slutat på Hornstull, jag har utbildat mig till instruktör och letar jobb, ska provköra ett pass v. 45, får jag jobb lovar jag att bjuda in dig på min premiär, jag kommer INTE ha lika bra koll som dig. Sträck på dig, du var jättebra!! KRAM!
Jag tycker passet va jättebra!! Gillade verkligen upplägget med intervallerna, du kan vara mycket nöjd!! 🙂
vad roligt det lät 😀 ska lätt vara med nästa år och cykla hela dygnet, rolig utmaning 😀
Tack för igår, jag tyckte det gick jättebra! Movie night var perfekt för mig som gillar film, men jag får erkänna att jag inte kunde identifiera alla låtar…
Grymt jobbat säger jag! Att köra en sån stor som detta så “tidigt” i karriären är tufft! (om du förstår vad jag menar)
Sen tror jag att man själv tycker att det inte gick så bra tillskickad från deltagarna som säkert tycker att det är hur bra som helst!
Ju mer du kör desto tryggare blir du och känsla för tider och ljudvolym för passet kommer av sig själv:) till slut kan man att ett pass på sekundnivå!
Låter spännande ned norska superintervaller, är det sk fyror?