Klockan är precis midnatt och jag och Grabben har sprungit 4 km hem till söder. Från Östermalm. Helt skilda världar. På Östermalm är det tyst och prydligt, lugnt och behagligt. På Söder är det stökigt och skitigt. Trottoarerna är fläckiga och vägarbetena tar aldrig slut. Bilarna kör lite mer ovårdat och det är liksom ingen ordning. Ändå är det här jag har min älskade lägenhet, som också den nu ska säljas. Jag ska bara bo i den lite först, precis som jag gjorde förut. För några år sedan.
Det som är lite bättre med Söder jämfört med Östermalm är löprundorna. På Östermalm är det ett evigt harvande runt Djurgården. Jättefint, javisst. Men på Söder är det annat. Här springer man runt Årstaviken, runt Långholmen, runt Riddarfjärden, runt Essingeöarna – ja runt vad som helst.
På kvällens sena runda mötte vi några andra löpare – precis som vi mötte gitarrspelande snälla ungdomgsgäng, utländska turister som fotograferade den svenska sommarnatten, underliga par som liksom hukade sig över varandra och verkade hur ledsna som helst, människor som drack öl på uteserveringar – och så några ofarliga fyllon i tvåmanstält. Det har sin charm det med – trots att det är på Söder.
7 kommentarer
Åh, Södermalm är verkligen min stadsdel. Ingen annanstans trivs jag så bra som där. Östermalm är stelt och öde, Kungsholmen för slätstruket och Vasastan för vanligt. På Södermalm har jag vatten, löparrundor, närheten till skogarna i Nacka och en massa avslappnade restauranger och barer. Men det är ju tur att vi är olika! 🙂
Vad gulligt med “gitarrspelande snälla ungdomsgäng”. Inte nog med att de spelar gitarr. De är snälla också. Sådana skulle jag också vilja möta 🙂
Mvh
Haha! Beskrivningen av stadsdelarna passar även in perfekt i Jönköping. “Torpa” heter söderdistriktet i Jkpg och där händer det mesta. Kanske inte ett ställe jag vill ströga på en sen lördagskväll 🙂
“Nu går vi hem till Söder, hem till våra systrar och bröder…” Jag är benägen att hålla med Helena. Det är lite som Österbro och Nörrebro i Köpenhamn, men Söder är många gånger prydligare än Nörrebro. Alldeles lagom!
Söder för mig är en smältdegel av kulturer och människor. Ett härligt ihopkok där man aldrig vet vem som härnäst viker runt hörnet. Folk ser ut som de gör, allt är okej och det är skönt. Jag gillar mixen av människor och den konstant lite nyvaklna och rufsiga känslan. Söder är lite rebelliskt, som en tonåring, som inte riktigt bryr sig. Söder borstar inte håret för nån =) Jag älskart!
Oj, vad olika uppfattning man kan ha om stadsdelar. Jag kan tycka att Östermalm snarare är tillrättalagt, korrekt och trist…Söder lever på ett helt annat sätt och är trots smutsiga gator och vägarbeten way more charmigt. Men det är ju min åsikt. 🙂