Det var ett jäkla bra tag sedan. Det har inte hänt på denna veckas uppslag i kalendern. Men nu har jag i alla fall sprungit igen.
Morgonjogg
Grabben gick upp klockan 05.30 för att hinna med tåget till Göteborg och jag var inte sen att gå upp jag med. Jag ville inte hinna med något tåg – men dock en pulstopp före frukost.
Jag tog med mig morgonpigga fyrbentingen Trixa och gav mig iväg på en joggingtur. Klockan 05.45 är det inte längre speciellt morgonljust. Det är mer höstmörkt. Några yrvakna fåglar låg och plaskade vid strandkanten och Trixa hade nog hellre velat springa och leka med dem än att springa runt med mig. Hon utförde dock sitt jobb som personlig hare med bravur och vi höll ett bra tempo trots den arla morgonstunden.
Sista biten hem, efter cirka 30 minuter, avslutade vi med en rusch uppför terrängstigen som följer skidbacken. Trixa fattade inte riktigt att vi skulle springa utan trodde vi skulle busa men det löste sig ändå. Det är trots allt roligt med sällskap!
När vi kom hem knaprade Trixa torrfoder medan jag åt en ordentlig frukost på äggröra och keso med yoghurt. Om allt går enligt plan blir det styrketräning på lunchen och någon form av intervallträning ikväll. I’m back!>
0 kommentarer
mia:
ja. och jag fattar inte varför man inte gör det oftare – jag vet ju hur underbart det är. slutsats: jag är ett pucko!
malin:
känns skitbra!! morgonträning är det bästa som finns. så synd att det är så svårt att komma ur sängen bara!!
Vilken diciplin, att komma upp sådär på morgonen trots att både höstmörker och höstkyla satt in. Men jag gissar att det kändes som en bra start på dagen?
Vilken härlig start på dagen! Stor klapp på axeln för morgonträning.