I flera intervjuer har jag sagt att jag anpassar marknadsstrategi och marknadsplan efter de företag jag jobbar med. Det låter självklart, men jag tycker faktiskt inte att det alltid görs. Ofta kör man på ett skolbokstänk utan att stanna upp och fråga sig: är det här verkligen det smartaste för just oss?
I ett av mina kunduppdrag har jag, med bara några hundra följare, byggt upp en räckvidd på över 40 000 per 30 dagar – och visningar på långt över 100 000. Hur då? Genom att skapa innehåll som människor vill dela, och genom att faktiskt prata med målgruppen istället för att bara prata till den.
Det är inget nytt trick. Jag har jobbat så här i femton år på mina egna digitala plattformar. I en intervju från tidernas begynnelse sa jag att jag tillbringade lika mycket tid på andras plattformar som i mina egna. Det har varit ett framgångsrikt sätt att bygga varumärke och awareness. Samma princip funkar fortfarande. På min egen Instagram, till exempel: 13 400 följare, men över en miljon exponeringar under en bra månad. Inte varje månad – sociala medier kräver sitt arbete – men ofta nog för att jag ska veta att det funkar.
Jag skrev nyligen en instagrampost om just frågan vad som egentligen är mycket räckvidd på Instagram. Exemplet ovan är därifrån.
Anpassa. Alltid.
En hel del av mina uppdrag inkluderar ansvar för influencer marketing. Men i ett uppdrag har jag valt bort att jobba med influencers helt. Det passar inte målet för detta företag. Istället har vi hittat andra vägar för spridning: mer anpassade, mer strategiska och med tydligt syfte.
Taggabilitet
För en tredje kund jobbar vi med något helt annat: taggabilitet. Taggability, på engelska. Oklart om det ens är ett ord, men du fattar.
Målet är att fler ska vilja tagga varumärket i sina sociala medier. För tänk på det själv: vissa varumärken taggar du gärna, eftersom det stärker bilden av dig själv. Andra? Inte en chans.
Exempel på hotell med hög taggabilitet för mig: Fjällnäs Fjällhotell. Copperhill Mountain Lodge. Granen Hotell i Åre.
Exempel på hotell med låg taggabilitet för mig: Scandic. Comfort. Andra kedjehotell som mest löser behovet ”jag behöver en säng i natt.”
Det är inget fel på dem. De fyller sin funktion. Men de talar inte till mig. Jag vill inte ha en relation till dem – och det är helt okej, jag är inte deras målgrupp.
Men just där ligger poängen: att ha hög taggabilitet hos sin målgrupp är ett fantastiskt sätt att göra sin marknadsföring både effektivare och mer mänsklig.
Shareabilitet
Sen finns shareabilitet – ett annat av mina favoritord. Det handlar om hur delningsbart innehållet är.
När jag ansvarar för influencer marketing handlar det inte bara om att ”ha influencers”. Det handlar om att förstå vad varje person faktiskt bidrar med. Vissa är fantastiska på brand awareness. Andra driver trafik och konvertering. Några har hög shareability: deras innehåll är så delningsbart att det passar naturligt in i uppdragsgivarens egna kanaler.
Alla har inte det. Vissa skapar magiskt innehåll, men det är så specifikt för deras egen stil och tonalitet att det inte riktigt fungerar någon annanstans. Ju fler saker en influencer bidrar med, desto mer ökar värdet av samarbetet. Vissa stjärnor är grymma på brand awareness OCH konverterar trafik OCH har hög shareability PLUS en massa andra saker. Dessa influencers håller jag hårt i, och sätter högt värde på.
Jag tänker mycket på shareabilitet även när jag gör mina egna samarbeten. Jag vill skapa innehåll som går att dela vidare. Som känns rätt, både för mig och för varumärket jag jobbar med. Och även varumärken jag inte jobbar med. Ännu.
Så varsågod – två ord till din marknadsföringsordlista: taggabilitet och shareabilitet. Plus insikten anpassa alltid. Använd dem så mycket du vill!
