För mig är det inte så komplicerat att fundera på vem jag vill vara, och att bli mer som det. Sedan min senaste workation förra veckan så har jag funderat mycket på vem jag är, vem jag vill vara och vad jag ska göra mer av. Jag har analyserat input jag får från andra och sållat hårt i det, eftersom input från andra – som delas i all välmening – speglar personen den kommer från. Precis som den input jag ger andra verkligen speglar mig.
Ungefär såhär har tankarna landat:
Jag vill vara en gate opener. Många hör av sig till mig med tips och frågor, och jag svarar på det mesta jag förmår. Men framförallt så träffar jag många människor spontant. Som i onsdags när jag träffade Elin vid kaffet på Årelagat och jag berömde henne för val av namn för sitt företag: Bergtagen. Jag tycker det sätter ordet på den känsla hon vill förmedla i sin verksamhet. Så jag skrev det på Instagram också, för att jag tror att det kan landa bra hos andra. På samma sätt vill jag vara bjussig i att dela vidare uppdrag i de fall de inte matchar rätt med mig. Vilket jag gjort. Att vara en duktig gate opener handlar inte om att lyfta allt och alla utan hejd, utan att lyfta allt och andra med ett syfte där det passar och med min osynliga rekommendation.
Jag vill vara pålitlig. Min vän och företagarkollega Linn, som har struktur som affärsidé, säger att struktur skapar pålitlighet och just pålitlighet, förtroende och alla ord som associerar till det väger enormt tungt hos mig. Struktur ska därför vara viktigt i mitt liv. Och är det.
Jag vill vara rak och tydlig och speak up när ingen annan gör det. I affärssammanhang. Detta är mycket vad min egna roll går ut på och en av mina styrkor. Jag blir anlitad som strateg och hjärna, och då är detta självklarheter. Men jag vill göra det mer tydligt i andra sammanhang också. Vi är alltför många som stryker medhårs för att passa in i konversationen, inte för att vi nödvändigtvis håller med i sakfrågan. Jag ser det mer i samtal mellan kvinnor, och det fäller krokben för oss. Om vi vågar vara mer modiga med att nyfiket ifrågasätta så kan vi bredda diskussioner och skapa större världar. Ett tydligt exempel på det är “det är ju lite mycket nu”-svar. Varför är det mycket? Behöver det vara mycket? Är det till och med ett tecken på dåligt självledarskap när det är lite mycket nu? Eller när folk säger grejer de inte hinner. Saker du inte hinner är sådant du inte prioriterar. Hade du prioriterat hade det ingått i lådan med sådant du uppfattar att du hinner.
Jag vill vara trygg. Jag och Wilda pratar om det i ett kommande avsnitt och hon utbrister förvånat: “trygg? Du är ju min visionär och den kreativa!”. Men jag vill vara trygg också: stå stadigt i en kris. Stå stadigt i oro. Stå stadigt i en kaos på en arbetsplats. Jag står så pass stadigt att jag blev inplockad som en interim marknadsansvarig-roll i 20-årsåldern. Och var interim marknadschef också som 30+ på ett globalt outdoorföretag. Jag jobbar bäst i förändring och det är för att min grundvibe är trygg. Här vet jag inte vilka aktiva steg jag ska ta. Det handlar snarare om att vara tacksam för egenskapen och använda den på tydligare sätt.
Jag vill ha ett okomplicerat offertförfarande. I mina uppdrag mot kund är jag noga med att ha enkla offerter. Matchas därför bäst med kunder som också jobbar så. Matchar sämre med kunder som minutkontrollerar eller behöver ha timspecifik koll. Jag tycker det har fungerat bra under alla mina år. Gissar att det är för att jag: 1, är trygg. 2, är pålitlig.
Och insikten som inte säger hur jag vill vara men däremot hur jag vill agera. Insikten (ej ny) att jag inte behöver inte omsätta mer per år per automatik. Jag jobbar medvetet med balansen mellan tid, energi och pengar. Min årsomsättning bör ligga och rulla på runt 2 miljoner kronor per år varav 70% ska bestå av fasta kunder på helår och 30% av kunduppdrag som är mer tillfälliga eller på kortare tid. Det är enkelt att räkna ut vad jag behöver fylla på med, och vad jag behöver räkna på per månad i form av nya uppdrag (även om uppdrag sällan lägger sig i kalendern utspritt månadsvis utan tenderar att hopa sig). Hur som: denna enkla modell som absolut alla professionella företag använder sig av skapar utrymme för kreativitet i paketering och försäljning, men framförallt en känsla av tillräckligt och progression och – faktiskt – vara nöjd. Har ju ett fjäll att leva på. En vintersäsong som ska maxas med snöskoterkörning. Tidiga vårmorgnar jag vill fylla med kallbad. Och eviga solnedgångar för själen. Det är ju därför jag lever.
