Den 21 november för något år sedan var jag till Dromskåran, den mäktigaste vandringsleden i Jämtland. Och idag den 13 oktober var jag dit igen. Då var det barmark och nästan tidig-höst-känsla. Idag var det snö och snudd på halka. Den gången gick vi den långa leden upp på Drommen, dvs den norra leden. Idag gick vi den södra leden som är kortare, och där man kan gå längs kanten och få svindel om man vill. Den är kortare, vilket passade bra en söndag i november när vi började vår hike runt lunch eftersom vi tagit sovmorgon och hunnit med croissanter till frukost.
Det är Dannys födelsedag och förutom presenterna han fick imorse ville jag så gärna att vi skulle ut och göra något minnesvärt. Dromskåran är dramatisk och mäktig, perfekt för en födelsedag!
Hans skalplagg var samma färg som resten av berget, men Katta ser man i alla fall för hon har röd mössa på sig.
Hazel var med också, överlycklig över snön!
Jag tycker att det är otroligt vackert när man kommit upp på platån precis där leden genom Dromskåran börjar (eller slutar, beroende på vilket håll man går den). Det är som att vara mitt i den stora friheten. Här fortsätter leden mot bland annat Arådalen och det är som en fantastisk fjällhed.
Vår tur tog 3-4 timmar, inklusive diverse fotostopp och fikastopp. Man ska inte ha bråttom på fjället, det finns ingen mening med det.
Imorgon ska jag skriva om den där födelsedagsmiddagen som också hanns med i helgen!
