Massa snö i Gautosjö

Jag dricker iskall champagne i ett klassiskt stugglas i en rödsnickrad stuga i Gautosjö. Det ligger 7 timmar norr om Åre och ändå finns det massor av Sverige kvar ännu längre upp. Vi har hittat midjedjup snö. Behövde knappt ens leta. Det är smått otroligt att det är den 28 december. Aldrig tidigare har jag kört såhär bra lössnö såhär tidigt på säsongen. Kanske när jag köpte min första skoter förresten. Det var ett exceptionellt år då. Minns den säsongen som evighetslång. Jag hoppas på en repris i år.

Vi firar nyår på Camp Gauto: jag, min kille och vår bästa vän Katta. En 9R, en Boost och en Khaos.

Min 9R är sprillans ny. Den gick en mil helgen före julafton men nu är den premiärkörd på riktigt. Älskar den redan. Rapp och rolig. Lätt att få upp på rulle.

Det blir ett annorlunda skoterkollo i år. Mer uppdelat i olika avsnitt. Och körning med olika människor. Vecka 3 ska jag köra i Borgafjäll med ett gäng jag aldrig träffat förut. Vecka 5 blir det Storåbränna med mitt jobbgäng plus några extra. Vecka 6 är det årlig skoterkörning med lyxtema och boende i en stor villa i Tengvattnet utanför Hemavan och någon vecka därpå ska jag på tjejcampet Ride like a girl med Tanja Nordfjell. Tänker att det också får plats några fler spontana skoterresor.

Mitt mål är, som alltid, att utvecklas mer. Jag vill bli säkrare i mina linjer. Klättra bättre. Vända i svår terräng. Bli tekniskt duktig på skråkörning. Kunna trassla mig ur svåra saker.

Utveckling är alltid jobbigt. Som en berg- och dalbana med massor av känslor: hopplösheten i att känna mig sämst och euforin från att känna mig oövervinnerlig. Allt ryms i utvecklingen. Därför är det både frustrerande men också otroligt beroendeframkallande.

Ska påminna mig själv om ovan när självförtroendet sviktar.