Vinresan till Rioja och vingårdar vi besökte

Det är kul med vin, inte svårt. Ju fler vinresor jag åker på desto roligare bli det. Sist ut var alla vingårdarna i Rioja som vi besökte som också bevisade att det är enkelt och kul att prova vin. Det handlar om att testa många för att förstå vad man gillar (och komma ihåg det). I Rioja är det lätt gjort att boka besök på en vingård, att åka förbi en vingårds vinbar lite spontant eller att testa olika viner på de många vinbarerna som finns i Logrono eller i de mindre städerna, t.ex. Haro. Vi bodde i Haro, ”the capital of Rioja”, och trivdes bra med det. Om du planerar en resa till Rioja så hoppas jag att du kommer få användning för dessa tips.

Kolla vad fint det är i Rioja (med andra ord: om du inte redan planerat resan så börja nu):

Snabba tips om Rioja som kan användas på Systembolaget

Rioja ligger i Spanien och härifrån kan du hitta både röda och vita viner. Den mest kända druvan här är Tempranillo som används till mestadels röda viner. Men det finns många Riojatypiska druvsorter.

Personligen älskar jag riktigt bra lagrad vit Rioja för den är rund och fet och mjuk och min helhjärtade vitvinsdröm – långt bort från krispigt vitt. Jag har köpt hem Rioja som är gjord på 100% Tempranillo blanco, dvs vit Tempranillo, men också 100% Viura, och så de som är en blandning av olika druvor.

Från Rioja kan man hitta viner från den gamla stilen och den nya stilen. I den typiska Riojan döljer sig spår kryddor och örter eller mycket dill och kräftspad, vilket inte är min favorit. Vanilj är – och har varit – typiskt för Rioja, eftersom det är vanligt att Rioja lagras på amerikanska ekfat.

Den nya stilen Rioja är otroligt spännande och kan dofta ljuvligt av rosenblad och vågar ge mer uttryck för sin terroir, alltså den specifika jordmånen för platsen där druvan odlats, tack vare att man tänjer lite på reglerna för en klassisk Rioja.

Rioja, precis som många andra internationella vindistrikt, har haft strikta regler för vad man får kalla sina viner. Nu har man släppt på det där och många vinmakare leker loss med egna signaturviner som går emot alla klassiska regler. Vi köpte ett riktigt bra vitt spontanjäst vin från Ysios till exempel, och har många fler sådana juveler hem.

Men, vi återgår till klassisk Rioja. Detta är vad du kan se på etiketten:

Crianza som har lagrats i minst 2 år, varav 6 månader på ekfat.

Reserva som har lagrats minst 3 år, varav 1 år på ekfat.

Gran Reserva som har lagrats i minst 5 år, varav 1,5 år på ekfat.

Det finns också yngre Rioja, som dricks på barer. Inget att köpa hem och smaka av direkt men kan passa till mat och stimmiga sammanhang och är “billigt”.

Vill du lyssna på en bra pod om Riojaviner för att lära dig mer så är detta ett tips.

Arkitektur och häftiga vingårdar i Rioja

Vi var på vinresa till Champagne i maj i år och det var otroligt men väldigt annorlunda jämfört med Rioja. Champagneodlarna på landsbygen var champagnebönder med produktion i lador och ibland “skjul” jämfört med Riojas otroliga arkitektur. Bodegas Ysios vågformade fastighet (våg!) ritad av samma arkitekt som Turning Torso i Malmö.

Här är en bild från Ysios som jag skriver mer om nedan:

En annan klassisk bodega är Marqués de Riscal i Alavesa som plåt-niklas byggt (förlåt).

Även Baigorri är känd för sin arkitektur:

Vingårdar i Rioja vi besökte

Vi förbokade våra besök till de flesta vingårdarna, särskilt de som vi fick guidning hos. Överlag tog ett besök ganska lång tid, runt 2-3 timmar. Det berodde mest på att vi provade och pratade vin så länge. Förutom de förbokade besöken så åkte vi spontant till några stycken för att prova olika vinerna, det gick att göra antingen på glas eller genom att beställa in en flight med små prover. Vissa vingårdar, t.ex. Rioja Alta, hade mer av en klassisk vinbar där man också kunde beställa in smårätter.

Vi kom till Rioja på en måndag och hade första bokade besöket på en bodegas kl 10 på tisdagen. Vi gick ut hårt den dagen med 3 besök, och kom inte hem förrän vid 18. Mer lagom hade varit att planera in 2 vingårdar per dag.

Bodegas Roda

Bodegas Roda är en rätt ny vinmakare och blev vårt allra första besök på en vingård i Rioja och kommer därför alltid ha en speciell plats i min Riojavärld. Här var det ganska stramt, strikt och chict. Roda känns lite ungt och trendigt och till provningen fick vi prova vin med rostat bröd med otrolig olivolja på. Svingott. Vill för alltid äta olivoljeindränkt bröd och dricka ett glas Rioja till!

Vi köpte med en hel del flaskor hem, inklusive en magnum, som vi lindade in i kläder och lade i resväskan med på flyget.

Bodegas Baigorri

Bodegas Baigorri är speciellt med sin arkitektur som är byggt kring en lodrät produktion i sju våningar byggt i suteräng. Det är modernt med mycket ståltankar, och så en del ekfat förstås eftersom det är en viktig ingrediens för hur Rioja framställs. Under guidningen går man runt med hörlurar för att förstå vad guiden säger eftersom produktionen pågår samtidigt som vi visas runt i vineriet. Under vårt besök var de generösa med frakten till Sverige och bjöd på den vid köp över 600 euro.

Bodegas Puelles

Besöket till Bodegas Puelles blev vår favorit eftersom det var så litet och personligt – och eftersom solen plötsligt började stråla och en skock får och framförallt åsnan Paula kom förbi och betade tillsammans med sin herde och en border collie som höll koll på allihopa. Provningen efteråt var väldigt generös och vinerna var otroligt prisvärda. Vi köpte en hel del härifrån med frakt hem till Sverige.

Bodegas Lopez de Heredia – Vina Tondonia

Dagen efter var det onsdag och vi hade en bokning på Bodegas Lopez de Heredia, mer känd som producenten av Vina Tondonia. Legerandiskt vin och legendariskt vinhus och vi fick komma på besök tack vare Munskänkarna – och lovade att inte posta några bilder därifrån. Inte för att vad de håller på med är hemligt, utan för att de inte vill locka till fler förfrågningar om besök.

Att besöka denna vingård var att vandra tillbaka i tiden. Ståltankarna och allt det moderna hos Baigorri kändes långt borta. Här var allt i trä vilket var häftigt och vid ett tillfälle kom systern Mercedes förbi och berättade om svårigheterna de var i färd med att lösa just nu (läckande tankar, eftersom vinden torkade ut trået).

Vi kom hem med 2 lådor Vina Tondonia, vilka vi absolut köpte för det röda vinet men framförallt för att få köpa en flaska vitt också. De säljs inte på annat sätt än som låda med 5 Vina Tondonia och 1 vit. Istället för att höja priset på den vita riojan så har de infört restriktion för vad man får köpa.

Bilderna nedan är från deras vinbar, formad som en vinkaraff för dekantering.

Bodegas Ysios

Efter 4 väldigt långa guidningar så nöjde vi oss med en provsmakning på Bodegas Ysios. Dessa viner låg tre klasser upp i pris men jag gillade väldigt mycket deras Los Prados och kommer drömma om rosdoften från otroligt eleganta Finca Las Naves. Vi köpte hem några flaskor som vi packade i resväskan.

Det jag upplever som tråkigt med Bodegas Ysios är att de inte är familjeägda. Det fina med vin är att ha en relation till innehållet i flaskan. Alla besök på de tidigare vingårdarna var personliga, ibland på vinglig spanskbrytande engelska, men de tillförde så mycket värde till vinet så att korka upp en Vino Tondonio eller ett signaturvin från Puelles är som att säga hej till familjen.

Med det sagt så minns jag Ysios viner som otroligt trevliga ändå. Ser fram emot att få avnjuta någon av dem inom en snar framtid, flera av dem var otroliga.

Bodegas Eguren Ugarte i Alavesa

Besöket till vingården Eguren Ugarte var inte det bästa rent upplevelsemässigt, men alla vingårdar är olika och Eguren Ugarte bjöd på något annat än de övriga: en park, en egen kyrka byggd med 56 stenar och en upplevelsebaserad vingård gjord för gemenskap.

Många av vinerna var riktigt bra till rimlig peng, så vi köpte hem 24 flaskor med transport: 12 Reserva Blanco 2019, 6 Tempranillo blanco 2022 (för 10,5 euro herregud!) som vi tänkt paira med skaldjur och 6 Martin Cendoya 2017 med mycket mineralig choklad.

La Rioja Alta i Haro

Den sista vingården vi besökte för att prova viner var La Rioja Alta som ligger granne med Bodegas Lopez de Heredia. Vi var inte på någon guidning här utan satt i vinbaren och beställde in lite smårätter och provade 5-6 av deras viner, framförallt Gran Reservas, de är roligast. Ofta kostar det runt 3-5 euro per glas men vissa mer exklusiva viner kostar uppemot 30 euro per glas. Det är en upplevelse, särskilt som det inte blir jättemånga av de dyraste flaskorna.

Min favorit från La Rioja Alta är inte en av de dyraste utan snarare något modesta (i sammanhanget) Viña Arana Gran Reserva 2015. Vi köpte med en, och så en annan som min kille gillade mer. Mest roligt var att testa det vin som fått 100 poäng i provningar, det går inte att få mer full pott än så. Det var ett otroligt vin, men minns man något så perfekt?

Restauranger i Haro

Haro är en liten liten stad med inte mycket alls men här finns absolut en egen gata för tapas och förstås en Michelinrestaurang. Varje morgon promenerade jag bort och köpte bröd på panaderian Minerva och spatserade hemåt med baguette och croissanter.

Några ställen vi gillade extra mycket var dessa:

Restaurang Terete

På Terete långbakas lamm och det är därför man kommer hit. Lamm passar utmärkt med Rioja och du kan passa på att beställa in en Gran Reserva från 90-talet för dryga 30 euro om du vill. Vinmakaren är kyparens (som äger restaurangen) farfar, som var vinmakare. Det är mysigt och personligt och en väldigt trevlig restaurangkväll.

Restaurang Beethoven

Det känns som att Beethoven är en institution i Haro. Vi åt här vår första kväll på plats och det är en bra restaurang som troligtvis levererar på ungefär samma nivå oavsett dag på året. God mat och trevliga viner. Precis som på alla andra ställen så valde vi att beställa in flera förrätter att dela på före varsin huvudrätt. Morcillan är ett tips, vi åt den på de flesta ställen men här var den extra god och med bra stekyta.

Los Canos

Los Canos är bakfickan till Michelinrestaurangen i Haro och erbjöd den lyxigaste känslan med vita dukar och en mer elegant ambience. Maten var trevlig men inte på Michelinnivå, vilket avspeglade sig på kvittot som var modest.

Tapasbar i Haro

Jag vill också tipsa om en liten tapasbar ”på hörnan” på torget vid de stora vintunnorna. När det inte regnar kan man ta med sitt glas vin och sitta ute på den långa betongsoffan. Testa den, och beställ in någon tapas till ditt vin.

Pinchos på Calle Laurel och fler tips till Rioja

Förutom alla vingårdar så besökte vi det vinmuseum som finns hos Vivanco vilket var riktigt bra. Det kostade 17 euro och var gigantiskt. Ladda hem Google Translate-appen så har du en tolk med dig hela tiden och kan scanna all spansk text. Dessutom besökte vi Riojamuséet i Logrono som var gratis, också ett tips. I Logrono var det mysigt att flanera runt på Calle Laurel, den kända pinchosgatan. Här var det folkfest längs den myllrande gatan och vi hoppade runt bland många olika barer för att beställa in både vin och pinchos.

Jag rekommenderar ett besök till Rioja, det var otroligt på många sätt. Vi var där i 4 dagar vilket jag tycker är en bra längd för en vinresa rent generellt. …och med det sagt så är det dags att planera nästa resa. Var bör jag åka?