Infostat genomför varje år en undersökning om vilken kommun som är bäst att bo i. Den heter Bäst att leva och görs på uppdrag av tidningen Fokus. Jag googlar Åre kommun som var i toppen bland glesbygdskommunerna förr om åren, t.ex. som 5:e bästa kommun i Sverige 2008 och 2:a bästa glesbygdskommun 2016 (dock på plats 98 sett till alla kommuner i Sverige).
År 2023 är Luleå den kommun i Sverige som är bäst att bo i enligt Bäst att leva. År 2023 är Åre en av Sveriges sämsta kommuner att bo i. Mer precis den 9:e sämsta kommunen.
Rankingen i Bäst att leva utgår från en bred bild av livsförutsättningar och jämför 9 områden: Utbildning och skola (13 %), Vård (5 %), Jobb och karriär (15 %), Infrastruktur (12 %), Trygghet (15 %), Serviceutbud (10 %), Fritid (6 %), Privatekonomi (21 %), Offentlig ekonomi (3 %).
Siffran som anges i procent inom parents påvisar vikt i det sammanlagda resultatet. Privatekonomi viktas alltså högre än kommunens offentliga ekonomi. Här kan du läsa mer om undersökningen.
Inför 2023 var undersökningen gjord på ett nytt sätt så det går inte att jämföra placeringar mellan år, men alldeles oavsett så ligger Åre i botten när Sveriges bästa kommun att bo och leva i utses.
Åre utmärker sig som särskilt dåligt på grund av upptrissade bostadspriser, i kombination med glesbygdens låga serviceutbud.
Allt det här är relativt omärkbart för nyinflyttade Årebor som har kvar sina högavlönade storstadsjobb, och där halva hushållet faktiskt kanske fortfarande är skriven i den storstad man nyss flyttade ut från (skattesatsen i Åre är 33,92% vilket är högre än genomsnittet,). Men det är fruktansvärt märkbart för människor i Åre som har arbete inom turismnäringen (som utsetts av regeringen till en av våra viktiga basnäringar) vars arbete är viktigt för bygden – men som inte kan leva på sin lön för att den är låg samtidigt som boendet är onormalt dyrt. Det är problematiskt.
I Åre kostar en lägenhet 63 000 kr per kvm i snitt. En villa kostar 32 000 kr per kvm i snitt.
Det stämmer faktiskt ganska exakt med mitt boende som jag köpte för 2 år sedan. En bedagad villa på ca 160 kvm med en hel del förrådsutrymme men framförallt en otrolig tomt med utsikt mot älv och fjäll. Det positiva med det är att jag kan investera en del i mitt boende och få tillbaka de pengarna vid en försäljning. Det anses som självklart för många, men är ett verkligt problem i många glesbygdskommuner med låga huspriser. Bilderna nedan är från mitt hus. Eller, man ser knappt huset pga jag fotar det sällan. Utsikten är mer charmerande. Var i mätningen Bäst att leva rankas natur och förundran?
Sett till hela landet är siffrorna 21 000 kr per kvm respektive 24 000 för lägenheter och villor. Fritidshus kostar ca 15 000 kr mer per kvm i Åre. Men de där siffrorna måste vara svåra att separera, särskilt när de som vill bo i Åre permanent köper fritidshus utan riktigt avlopp eftersom man inte har råd med annat – och storstadsköpare vinner budgivningar för villor som de gör om till fritidshus. Det är en röra.
Medianinkomsten i Åre, alltså bland de som är skrivna i Åre kommun, är 289 000 kr. Ca 24 000 kr i månaden. Det är något lägre än genomsnittet, och hur personer med 24 000 kr i månaden ska kunna köpa ett boende för flera miljoner är utmanande. Andelen högutbildade är över 25%, vilket är högre än genomsnittet. Åre kommun sticker ut åt olika håll samtidigt.
Jag flyttade inte till Åre för att downshifta, det skulle jag aldrig ha råd med. Jag behöver jobba smart för att ha råd med livet här. Jag använder ordet smart istället för ordet mycket. Det hade varit värdelöst att jobba mycket för att bo i Åre, för en del av charmen med att bo på denna fantastiska plats är att ta del av den livskvalitet som fjället, älvarna och skogarna skänker. Och det otroliga utbud av restauranger, barer och upplevelser som faktiskt också finns. Min strategi för det är att jobba som egenföretagare för att kunna påverka arbetsintensitet och inkomst.
Så hur är det att bo i en av landets sämsta kommuner för ändamålet?
Åre rankar högt i parametern trygghet och sociala problem, men lågt i offentlig ekonomi, privatekonomi, vård och omsorg, fritid, utbildning och barnomsorg, kommunikation och infrastruktur samt serviceutbud.
Jag upplever liver här som bättre än andra kommuner jag bott i och jag längtar heller ingen annanstans än just hit till den plats jag redan bor på. Men vi behöver ta hand om det viktigaste vi har – den unika naturen och de otroliga upplevelser som naturen erbjuder oss – annars har vi inget alls.
Åre har ägnat så otroligt mycket resurser åt tillfälliga gäster, att de långvariga gästerna prioriterats ner. Nu behöver resurserna omfördelas så att bofasta, de som bott länge och de otroliga 6% som är nyblivna Årebor, trivs och blir de fantastiska ambassadörer som framtidens destination behöver. Det behövs skapas stolthet och tillsammanskap. På så sätt bildas det engagemang som syns och märks utåt och som tillfälliga gäster vill resa till för att uppleva. Vi behöver fostra det goda gästskapet på vårt unika vis, inte genom att dela upp i laget ”vi” och laget ”dem” utan genom att leda vägen själva som medborgare och i vår yrkesroll.
Just nu genomförs O-ringen med 20 000 deltagare. Hur mår vår plats efter detta jätteevent? Vilka har varit de positiva effekterna? De negativa? De långvariga?
Hur kan besöksnäringen bli hållbart gynnsam? Vad ska vi jobba mot för att samhället ska blomstra? Vad innebär det egentligen när samhället blomstrar?
Undersökningen tar hänsyn till allt som är mätbart, men att bo i Åre går inte att mäta. Det är en mäktig känsla av livskvalitet som möter mig om morgnarna i maj och september när allt är tyst och stilla och fågelkvittret dånar när jag blickar upp mot fjälltoppen, eller när dimman ligger tung över strömmen. Det är elektriskt i byn när alla restaurangerna står öppna och skratt hörs ut på trottoaren och nöjda gäster, inklusive jag själv, betalar notan efter en pangkväll med riktigt bra tillagade rätter på tallrikarna. Mina närmsta matbutiker är fantastiska. Jag kan gå på konserter med några av våra största artister trots att de bara bor några tusen människor här. Även mätningar bevisar att Åre har en mer levande landsbygd än genomsnittet.
Men jag väljer inte att gå till gynekolog här. Inte någon annan specialistvård för den delen heller. Eller väljer och väljer. Finns det ens? Jag googlar information men hittar inget. Söker mig till Stockholm istället. Jag åker till andra kommuner i andra län och det görs så mycket fint för invånarnas hälsas skull. Länsstyrelsen berättar med stolthet om besöksmål och vindskydd och hur de jobbar för invånarnas hälsa och välmående. Jag upplever inget sådant i min hemkommun. Jag hör berättelser om min hemkommun som handlar om att försvåra, förkrångla och som ger mig uppfattningen att man gömmer sig. Jag läser om chefer som slutar, om chefer som sägs upp, om duktiga anställda som går till privat sektor istället och jag tänker att det här är en kommun som inte mår så bra?
Min uppfattning är att kommunen jobbar i en låda, och näringslivet i en annan. Och det skjuts giftpilar däremellan.
Privata aktörer stöttar varandra för energi och framåtanda, skapar strategier för utveckling och vad som behövs göras. Andelen företagare i Åre är dubbelt så hög som genomsnittet – och siffrorna för nyföretagande i Åre är liknande. Samtidigt har företagsklimatet i Åre uppmätts som sämre än genomsnittet i flera mätningar.
Är det en otakt mellan kommunen och den företagaranda, livslust och framåtdriv som medborgare och företagare med till Åre och som syns i mätningen?
Hur kan kommunen vara – och bli – en bra partner? Frågan är relevant inte bara för Åre kommun, utan i alla kommuner.
Vad gör en riktigt bra kommun? Om du bor i en upplevt bra kommun, eller driver företag i en sådan kommun: vad definierar kommunen som bra, enligt dig?
Målgrupperna för platsmarknadsföring har förändrats de senaste åren. Vi var förflyttliga redan före pandemin tack vare digitalisering, men pandemin blev en möjliggörare för många fler att jobba på distans. Visserligen en orättvis möjliggörare eftersom det varierar med yrke, men ändå. Vi är där vi är.
En attraktiv plats ska ta välkomna tillfälliga gäster, långtidsgäster och permanenta gäster. Vi kan alla flytta på oss, vi är inga träd. Kommunen ska vara en facilitator för att vi som medborgare kan bidra till samhället och sammanhanget vi är del av. När något skaver behöver vi alla ha förmågan att backa och gå tillbaka till ursprungsfrågan: vad vi faktiskt håller på med.
Åre har otrolig potential. Vi som bor här är relativt unga, vi är arbetsföra och vi har färre som lever på bidrag. Utgifterna för kommunen är relativt låga sett till andra kommuner. Varför blir det då så relativt dåligt?
Du som bor i Åre, och kanske bott här i generationer eller ett år. Vad håller du på med? Vad ger du och vad tar du? Eller du som anställd privat eller på kommunen. Vad håller du på med? Vad ger du och vad tar du?
10 kommentarer
Åh jag tycker det här är en så otroligt spännande frågeställning. Dels hur kommunen som organ kan verka för att faktiskt upplevas som att man finns till och skapar nytta för sina invånare och är en tongivande medskapare för utveckling – istället för att många gånger uppfattas som en motpart.
Vi har funderat jättemycket över hur man kan sänka trösklar och göra kommunens verksamhet mer tillgänglig och nära, även om man befinner sig i absolut glesbygd (aka utrymmesbygd). Här är ju den tekniska utvecklingen en fenomenal möjliggörare – tänk t.ex någon typ av digitalt ”vardagsrum”. Men många gånger tror jag det handlar om attityd till och förståelse för servicebegreppet och att lyckas berätta om vad man faktiskt gör och varför. (Det här med kommunernas servicenivå tänker jag också är en förflyttning som sker över tid – där man tidigare agerat mer i form av myndighetsutövare och nu mer har ett annat typ av kundfokus, utan att hela apparaten riktigt hängt med på förändringen).
Den andra vinkeln som jag gärna skulle gräva djupare i är på vilket sätt besöksnäringen kan bidra till att skapa en bättre kommun att leva i. Om jag tittar på det från ett gäng glesbygdskommuner som också hamnar långt ner i rankingen, där besöksnäringen har stor potential men ännu inte alls utvecklats på samma sätt som i Åre, tror jag att vi kan nyttja näringen till att vara en positiv hävstång för utveckling. Nyckeln blir ju någonstans att hitta en form där de tillfälliga besökarna bidrar till den långsiktiga utvecklingen och får vara en prioriterad målgrupp, tillsammans med de mer permanenta.
Komplext – men roliga stenar att vrida och vända på.
exakt så: HÄVSTÅNG! 1 + 1 kan bli 3! finns så mycket att rota i, så mycket att möjliggöra. och utrymemsbygd, glaset är ju halvfyllt. genialiskt!
Åh, vilket bra inlägg att reflektera lite över Sara! I mitt huvud brinner det lite efter att ha lyssnat på Andreas Cervenkas sommarprat + nyss läst ut hans bok girig-Sverige (rekommenderar båda). Delar av det du tar upp tar även han upp, som tokigheter och växande klyftor.
Jag är en hemvändare till länet men Åre kommun är ny för mig. Jag valde att flytta “hem” för den där omätbara livskvalitén med att ha fjället runt husknuten istället för citybrus. Jag har bott och arbetat på liknande turistorter som yngre och det de alla har gemensamt är låga löner, få hyresrätter och en dyr bostadsrättsmarknad. Yes, det var tuffa tider även 2004 för en lågavlönad säsongsarbetare men utvecklingen de senaste åren har gjort det extremt tufft (vilket Cervenka förklarar varför väldigt bra i sin bok). Jag kan tycka att det är lite märkligt att en så “rik” kommun som Åre inte lyckats utveckla tex boendesituationen bättre. Att rankingen viktar privatekonomi högre än kommunens offentliga ekonomi gissar jag är ett resultat av att samma typ av problematik finns i storstäderna som här på en turistort: har du pengar kan du lösa ditt boende på ett tryggt sätt, har du inte pengar får du förlita dig till de bostadsköer som finns (tar år, även här i Åre) eller hyra in dig i andrahand och betala därefter.
Kan det vara så att Åre kommun blivit lite lat? Att hjulet har snurrat av sig självt i många år och de senaste årens utveckling i kommunen (och övriga landet för den delen) har fått det att gnissla lite inom flera sektorer? Som du själv skriver “Åre har ägnat så otroligt mycket resurser åt tillfälliga gäster, att de långvariga gästerna prioriterats ner. Nu behöver resurserna omfördelas så att bofasta, de som bott länge och de otroliga 6% som är nyblivna Årebor, trivs och blir de fantastiska ambassadörer som framtidens destination behöver.” – är inte det lite huvudet på spiken?
Intressanta reflektioner Elin! Jag tycker också att Cervenkas bok är väldigt intressant. Var är riksdebatten om det? Helt sjukt med skatten på kapital vs skatt på jobb. Och allt annat…
Intressant läsning, kan det vara så att du just, omedvetet eller medvetet, gör det som så många Åre-bor gör så ofta; ”kommunen” är de anställda och/eller politikerna som håller till i kommunhuset och ”Åre” är endast Åre by, ev med närliggande byar.
Det många glömmer bort är att det finns så väldigt mycket mer i Åre kommun än turism. Vi som är fast boende i kommunen, som inte bor i Åre by och dess utkanter, och som inte arbetar med eller för turismen; vi/jag har nog en annan syn på Åre kommun och Åre by än ni som flyttat in och har en nära relation (positiv eller negativ) till turismen. Jag kan hålla med om att turismen är ett problem när det kommer till oss kommunbor med mer normala inkomster som också önskar köpa våra boenden. Och hur vettigt är det för miljön, planeten, klimatförändringarna att det explosionsbyggs så mycket hus på turistdestinationer (inte bara i vår kommun) som sen står tomma och oanvända större delen av året. Är det ens rimligt? Borde vi skämmas eller inte? Är det rätt eller fel att Åre kommun godkänt så många bygglov i tex Björnen, för folk som inte skattar i vår kommun. Samtidigt som folkbokförda i kommunen, som skattar och bor här året om, får svårigheter att hyra (det finns inte tillräckligt eller ens något hyresboende på vissa orter) eller köpa sina bostäder.
Finns så mycket att fundera på, vända och vrida. Så väldigt olika det är att bo i samma kommun, beroende på vart man bor.
Kul att du tog upp detta Sara.
Ja, du ser – det finns ju så otroligt mycket att vrida och vända på! Berätta gärna mer om din bild, den som skiljer sig från min. För det du skriver om håller jag med om.
Vilken svår fråga om vad som gör en bra kommun! Jag vill ha allt, vilket man ju aldrig kan…. Men för att säga några saker som är viktiga för mig så har en bra kommun en bra mix av arbetsgivare med både privata och offentliga aktörer, som är tillräckligt stora för utveckling och karriär. Kommunen har också ett utbud av seevärdigheter, restauranger, kultur/evenemang så att man kan uppleva det, alternativt bra förbindelser till det.
Jag bor i Örebro, en större kommun men inte en storstad. Jag uppskattar att kommunen satsar på kultur (kolla bara upp OpenArt!!!), bygger för hållbarhet (nytt system för bussar och många cykelvägar) men också främjar näringsliv. I Örebro uppfattar jag ett bra samspel mellan näringslivet och kommun. T ex finns en grym kampanj för att locka folk från t ex Sthlm att flytta till Örebro (tips till dig som jobbar med liknande att spana på, den kanske ger inspiration), som jag tror är samarbete mellan kommun och privata företag.
Jag förstår utmaningen med kommunen, hoppas det vänder åt en annan riktning.
Älskade OpenArt när jag var i Örebro förra sommaren! Och frågan om kultur är vad som ofta missas när t.ex. den “gröna revolutionen” ska locka människor med jobb till Norrlandskommuner.
Jag och min man har precis flyttat hit (och skriver oss givetvis här) efter att vi byggt hus förra året och sen inte kunde hålla oss från Jämtland och ”bara” vara här på ledigheter då vi vill att vårat arbete och fritid får lov att flyta ihop mer med fjäll, skidor och cykling. Jag har förmånen att jobba mycket på distans men kommer pendla via tåget undersåker till Sundsvall vid behov och ser fram emot att bli en del av community house be som komplement till mitt hemmakontor , mannen har hittat ett jobb inom sitt område i Järpen.
Jag personligen känner att jag bor i Sveriges bästa kommun nu 🙂 även om jag givet förstår att det finns utmaningar men det gör det i de allra flesta kommuner och för mig är berget och livskvalitén det som väger upp eventuella utmaningar som jag hittills inte märkt av , tack för bra och tänkvärt inlägg ! (Din blogg är en av de jag läst mycket när vi fastnade i att ”nä nu flyttar vi upp ” så stort tack för det )
Välkommen hit Mariana, så roligt att kommunen får fler livsglada medborgare! Jag håller med dig om att livskvaliteten är fantastisk – och omätbar.