Jag sitter mörbultad vid frukostbordet i Hälsingland. Klockan 06.06 började valpen Millie att studsa på mitt täcke. Men det är inte därför kroppen kämpar. Jag har kört PT-träning med Frida 2 gånger i veckan under en tid nu. När vi körde igår kände jag mig så seg. Det är ofattbart hur två timmar i veckan (okej, plus några timmars egen träning) kan göra så stor skillnad och jag sa till Frida ”det är inte som att jag kommer hit och sätter pers i något två gånger om”.
Jag byter ämne. Har du hört talas om en fuck it-lista? Det är en lista du skapar över grejer att helt enkelt skita i. Jag älskar konceptet och har den mentaliteten i en hel del grejer sedan förut.
En sådan grej är att jag alltid blir nojjig när jag har kompisar över på middag hemma hos mig i Åre. Vi har lite för många prylar och lite för trångt för att bibehålla ett välstädat hem för jämnan. Att bjuda hem någon har ofta inneburit 2 timmars storstädning för att få bort allting. Men nu har jag börjat skita i det. Såklart ska det vara rent hemma. Men va fan. Vi bor där. Och jag vill att det ska vara mysigt! Så jag säger fuck it till den där tvådygnsstädningen.
För att fuck it-listan ska funka bör den vara konkret så att du kan göra en direkt förändring och inte något flummigt svävande.
Vad skriver du på din?
Och så två frågetecken jag funderat över:
Energi. Vi både hyllar t.ex. vind- och vattenkraft och tycker att det är förskräckligt på en och samma gång och jag får inte in det i huvudet. Jag får meddelanden från bekanta här i norr som är bestörta över att vindkraft ska byggas på deras bakgårdar vilket leder till ännu mer avfolkning och samhällen som dör. För att inte tala om effekter på naturvärden. Och vattenkraft förstör norrländska älvar och vattendrag. Samtidigt är det denna väg som opinionen är så övertygad om att vi ska gå? Solenergi på en större skala är jag inte insatt i alls. Fyll i min kunskapslucka tack! Jag vill på riktigt förstå det här. Eller såhär: det jag vill förstå är om samhället i stort delar min bild av att inget val är på riktigt suveränt bra. Allt har konsekvenser. Och det allra bästa vore att vara färre personer som vandrar på den här jorden?
Jag kör ingen elbil. Jag kör en dieselbil med med AdBlue vilket minskar skadliga utsläpp med väldigt mycket. Elbilar får just nu mycket uppmärksamhet och en hel del börjar bli negativt. Vi löser inte alla problem med el.
Och så en andra fundering: många har skrivit och klagat om för många gäster i naturen som sliter på leder. En negativ konsekvens är ökad nedskräpning och djurliv som skräms och skadas. Jag har inte läst ett enda inlägg om ett förslag på åtgärd. Har du gjort det? Du får gärna länka!
I några av mina uppdrag har vi pratat mycket om hållbar turism, om hur vi kan tillgodose allemansrättens rättigheter på ett bra sätt. Jag sprang Blanktjärnsrundan i somras och kände inte igen mig. Det är som en parkväg runt den smaragdgröna tjärnen. Det i sig är inte fel; men det är en annan typ av upplevelse än fjäll och vildmark. I tisdags kväll sprang jag till Byxtjärn och kände inte igen mig då heller. Stigen är numer bred som en trottoar och jag kunde se att många skopar trampat i leran och letat sig till sidorna i jakt på torr mark. Det var fruset när jag sprang där så jag trippade ovanpå leran men jag förstår att jag också är en del av problemet: varje fotpar på en led som överstigit det antal fötter en led kan hantera utan att bli sliten är en del av problemet.
Och hur åtgärdar man problemet där efterfrågan överstiger tillgången eller tvärtom? Med pris. Med andra åtgärder som styr efterfrågan. Ett scenario är att man betalar för sig för att vara ute i naturen och slita på stigarna. Ett annat scenario är att staten delar ut någon form av entrébiljett med budskaå typ: Sara du får vandra på fjälled A i maj 2022 och skogsled b i juni 2024. Båda alternativen ter sig lika världsfrånvända för en svensk med allemansrätten i generna.
Jag har under sommaren identifierat stora skillnader beroende på var i Sverige du befinner dig. Områden med få lokala bofasta men ett stort antal inresta och tillfälliga gäster är värre drabbade än till exempel en glesbygd med färre antal tillfälliga gäster. Forskare har tidigare föreslagit att underhåll av leder ska bekostas av en extraskatt i de områden som har många tillfälliga gäster. En skatt som inte syns men som kanske läggs på när du hyr skidor eller köper en kopp kaffe på ett lokalt fik.
Mitt förslag är ett annat. Det finns grupper som tjänar pengar direkt på allemansrätten och där konsumenten redan är villig att betala för upplevelsen. Jag tänker att varje anordnad guidad tur, läger med löpare eller cyklister (etc) ska avsätta en liten peng för underhåll av den arena (skogs- och fjällstigar) som de bedriver sin verksamhet på. Detta ska också omfatta t.ex. hotell eller andra arrangörer som anordnar någon form av gruppaktivitet eller träningsevenemang där de nyttjar mark i skog och på fjäll. Det som också är positivt med detta upplägg är att det ju är en form av CSR. Deltagarna bidrar till något gott för naturen, och det i sig är ju en marknadsföringsfördel! Det är mitt förslag till en påbörjad lösning. Vad är ditt?
28 kommentarer
Oj! Det här var ju tre inlägg i ett – som ett Kinderägg. Ditt sista förslag håller jag verkligen med om. Om man tjänar pengar naturen får man bidra till underhåll. Vet att många markägarens frustrerade över att allemansrätten möjliggör slitage utan ersättning.
Vad gäller skräpet läste jag en positiv nyhet idag; tror att det var STF som skrev att de faktiskt samlat ihop mindre skräp än tidigare år när de gjorde en rensarrunda någonstans i fjällen. Så det finns hopp!
Vad gäller energin är det två intressen som står mot varandra. Någon helt bra lösning finns nog inte.
Älskar ändå positiva nyheter! Om den stämmer?
Några av de här sakerna diskuterades på SKR:s besöksnäringskonferens förra året och en del av dokumentation kan man ta del av här: https://skr.se/tjanster/kurserocchkonferenser/dokumentation/alldokumentation/dokumentationbesoksnaringpaagendan.28209.html
Och även på årets konferens kommer man att prata om vad Coronapandemin har inneburit – inte minst i form av ökat antal besökare:
https://www.delegia.com/app/netattm/attendee/page/98295
Ja, fast är diskussionerna ännu ett exempel på att man diskuterar det vi alla redan vet eller kom man med riktiga förslag på åtgärder? Ställer frågan eftersom jag inte kollat ännu, men ska göra!
Jag jobbar med klimatfrågor och kan bidra lite kopplat till din frågeställning kring energi.
Min uppfattning är att du har helt och hundra rätt gällande att inget alternativ är perfekt. Allt har baksidor och dessutom kommer ingen en sak att kunna vara hela lösningen. Alla enskilda lösningar som förbättrar är viktiga delar av att lösa våra problem som helhet.
Däremot tror jag att den kanske största fallgropen just nu är att vi lätt vill jämföra olika alternativ baserat på antalet positiva eller negativa konsekvenser som finns, utan att ta hänsyn till hur stora de olika upp- och nedsidorna är. T.ex. är det lätt att känna att jag är en miljökämpe för att jag hängtorkar kläder i stället för att torktumla, duschar kortare och med kallare vatten och så vidare och därför ger sig själv lite ledigt med t.ex. bilåkande eller flygande. Samtidigt är sanningen i svenska förhållanden att torktumlare och varmduschar knappt går att mäta klimatpåverkan av medan bil och flyg står för ungefär 10-30% vardera av snittsvenskens klimatavtryck. Vi behöver sätta alternativen i perspektiv till varandra i relevanta avseenden för att kunna bilda oss en uppfattning.
Ett exempel är att det ofta pratas om att vindkraftverk leder till att fåglar dör. Det är visserligen sant, men det är ett försvinnande litet antal i jämförelse med hur många fåglar som dör av kollisioner med fönster och bilar eller dödas av katter (sök på bird deaths by cause, jag har tappat bort min källa).
Gällande bilen som du nämner så är AdBlue bra eftersom det minskar utsläppen av kväveoxid vilket är bra eftersom det bland annat minskar försurning i sjöar. Dock minskar det inte dieselbilens påverkan på klimatet.
Det känns ofta väldigt överväldigande med all ny fakta kopplat till klimatfrågan och jag misstänker att det jag skriver också bidrar till det. Av den anledningen tror jag att det bästa för oss som individer är att fokusera på de frågorna där vi kan göra allra störst skillnad. För oss som individer handlar det om att byta bort köttätande (speciellt nötkött), fossildrivet bilåkande och flygresor samt att välja grönt elavtal. Om det skulle vara det enda vi gör utan att tänka något mer på klimatfrågan så skulle vi i snitt minska våra klimatavtryck med hälften eller mer.
Jag jobbar med GoClimate (www.goclimate.com/se) där du kan testa ditt klimatavtryck och få tips på hur du kan minska det. Vårt mål är att vi ska kunna både bringa klarhet i förvirrande information och hjälpa så många som möjligt att agera effektivt för klimatets skull.
Jag bor och jobbar här i Åre, så säg till om du vill ses och gräva djupare i klimat och kanske också hur klimatvänligare turism kan se ut!
Hej Stefan! Jag ses gärna! Och jag håller med om att vi måste sätta saker i perspektiv som du säger. Därför tror jag också att vi måste komma vidare och diskutera saker fler steg bort från instegsdiskussionerna. Dessa frågor är inte nya för mig utan jag vill vidare in i dem, men jag saknar ändå detta steg i debatten. Det är inte för att detta steg inte finns – men de sker i olika filtervärldar. Jag förstår att det finns supermånga diskussioner om vindkraft som jag efterlyser – men de pågår i forum för vindkraftsnördar (t.ex. expert- eller branschforum). Jag fattar också att alla inte kan diskutera allt, eftersom det finns så himla många aspekter på det.
Har mätt min påverkan nu. Jag var rätt mycket below average. Men varför finns en så stor fråga som barn inte med. Det har väl påverkan?
Vill bara säga att jag älskar den här typen av resonerande inlägg!
Tack Jenny, jag med!!
Nu blev det väldigt mycket fokus på sista delen i inlägget, jag är mer intresserad av att veta mer om energifrågan! Kan inte mycket men anser självklart att kol ska ligga kvar i marken, att kärnkraft är mycket riskfyllt och skapar läskigt avfall, etc… men har på senare år också läst mycket om vind- och vattenkraftens effekter på djur och natur (Naturskyddsföreningen har haft en del bra artiklar). Hur mycket energi vill och orkar vi med att använda, och som vanligt, vilka och hur väl underbyggda är de politiska besluten? Tänker på Biden om han vinner – ska han lyckas skapa meningsfulla och gröna jobb i rostbältet så att han blir trovärdig (ok det var lite random men vi pratad ejust om det)? Nån här inne som vill prata mer solenergi och energianvändning?
All intressen ska lira med varandra: sjukt svårt!
Jag tror en jobbig sanning i detta som vi måste ta till oss är att inte alla intressen kan fortsätta lira. Om det inte dyker upp en alldeles magisk lösning såklart, vilket en ju såklart kan hoppas på 🙂
Vilket intresse ska bort och hur ska samhällsintressen ställa sig mot varandra? Lite som plus/minus i Covidfrågan!
Pluggar hållbar utveckling på universitetet och läser just nu om naturresurser och hållbar utveckling och i diskussionen om energifrågan tror jag att man glömmer att vi inte har något val ang att ställa om till förnybar energi. Vi måste göra det!
Om vi tar en jämförelse med aktiesparande så är de flesta överens om att en framgångsrik strategi är att öka ditt sparade kapital så att du kan större vinster. Ju mer kapital desto mer avkastning. De flesta förstår nog också att om du lever av kapitalet och minskar kapitalet månad för månad så kommer avkastningen minska och till slut är även kapitalet slut.
Såhär lever vi av resurserna på vår planet just nu. Vi utnyttjar resurserna snabbare än de hinner reproduceras vilket gör att vår möjlighet att använda dem kommer att minska.
Som tur är finns det resurser som är i princip oändliga. Vattenkraft är bra för att minska koldioxidutsläpp men minskar andra resurser genom att skada den biologiska mångfalden. Vindkraftverk innebär som du skriver ofta en störning för de som bor i området.
Solkraft är det alternativet som många forskare ser som mest lovande. Potentiellt skulle solkraft kunna ge massa närproducerad energi, och man skulle kunna utnyttja redan bebyggd yta för solkraft (tex tak på byggnader mm) vilket innebär att den inte behöver konkurrera med naturområden mm. Dock behövs infrastruktur och lagringsmöjligheter (effektiva batterier mm) för solkraft men det är inte omöjligt att implementera.
Helt säkert är iaf att vi måste göra uppoffringar och ansträngningar om vi bryr oss om framtida generationer och andra varelser på vår planet. Det är alltid jobbigt att ändra sina rutiner eller börja tänka på nya sätt. Men som du själv skrev – det viktiga är att börja! Belöningen för att minska våra utsläpp är väldigt hög. Det kommer vara värt det <3
Jo absolut, det du skriver är självklart. Det jag efterfrågar är en förståelse om att det inte är svart eller vitt. Allt får ju konsekvenser – men det lyfts sällan upp. Bäst vore ju – rent krasst – om vi är färre antal människor på planeten. Sedan finns det en annan aspekt som inte alltid framgår när man pluggar: det är att en hel del funkar utmärkt i teorin men sämre i praktiken pga olika beteendedrivkrafter. Överhörde studenter som pluggade någon form av glesbygdshållbarhetutveckling på universitet och hade kommit på en affärsidé som en uppgift i skolan. De skulle lansera en carpool-app i glesbygd (en betaltjänst). De var alla storstadsbor och vana vid det beteende man har i storstaden: dvs massa folk som inte pratar med varandra. En sådan app funkar utmärkt i stan. Men i glesbygd är det en annan sak. Där har man för vana att prata med varandra och jag tror att få skulle betala för att meddela sin granne att man ska åka och handla och fråga om hen behöver något.
Haha förutom att glesbygd verkligen betyder glesbygd! Innebär i princip att du måste ta en bil kanske tio mil för att komma till bilen du ska låna i din carpool… 😀
I övrigt tror jag på Julias spaning, att det snart inte kommer att finnas några val – mne oftast är vi människor ju väldigt anpassningsbara, en utfasningsperiod till andra enerigkällor (som det ska finnas bra tvärsektoriell forskning bakom – vilket väl int eoljebolagen lär sponsra…) måste kunna bli verklighet.
Vilka val kan vi plocka bort? T.ex. förbjuda fossilbränslebilar i städer? Finns säkert en uppsjö!
ps. kört elbil i två dygn. det var en upplevelse i glesbygd!
Hej Sara! Mycket intressant fråga. Vi åker mycket till Sydtyrolen i norra Italien och träffar släkt, vandrar äter och dricker gott. Även där finns så klart mycket turister som sliter. Där är dock allt extremt välordnat och uppstyrt för turism av olika slag, mycket tack vare den turistskatt på några procent som läggs på varje övernattning du betalar. Denna skatt används och fördelas till den service som krävs för att hålla turismen på ett bra sätt. Renhhållning, infrastruktur mm. Där kan regionen dessutom på så vis erbjuda gratis resor med kollektivtrafik för att minska bilåkandet. Då kan man även styra turismflödena något. Dock osäker på hur de reglerar de stora populära eller eventuellt känsliga vanringsstråk med mycket folk och slitage. Vi i brukar i regel hålla oss ifrån dessa.
Ja en turismskatt känns ofta närmst till hands eftersom det redan finns i världen
Vi besökte några mindre nationalparker och parker i USA, Minnesota, förra sommaren. Allt var otroligt uppstyrt, vilket gjorde att det mer kändes som ett ”zoo” eller liknande, än en naturupplevelse.
På Mallorca hade de en obligatorisk turistavgift, vilket gick till att minska det otroligt stora fotavtryck som turisterna gör på ön, kanske det kan vara något i de regioner där trycket är extra stort på miljön.
Ett annat sätt är ju att göra som med fiskekort, det är lagstadgat att du måste lösa fiskekort för att fiska i de flesta vatten i Sverige. Jag känner mig inte alls främmande för att om man besöker tex fjällen för att vandra att man får lösa ett vandringskort för få vistas efter lederna! Finns ju många enkla digitala hjälpmedel för att få det hanterbart.
Jag tror att det finns ett ökat intresse att vilja betala (frivilligt då, eftersom man ej får kräva avgift på allemansrätten) för att vandra eller springa en fin led. Forskningen ser inte denna betalningsvilja ännu, men å andra sidan var det några år sedan den sista rapporten och mycket har hänt de senaste få åren tror jag.
Tack för intressant läsning!
I min kommun har vi i flera år nu haft ett hitta-ut projekt, någon slags orientering med gratis kartor för alla kommuninvånare. Kul – har jag hela tiden tyckt. Fram tills i höstas. Då projektet placerat en kontroll på en utkiksplats i ”vår” scoutskog. Extra många verkar ha testat hitta-ut i år vilket innebar att under en enda sommar har dessa nya besökare skapat en helt ny stig rätt igenom orörd mark i vår scoutskog. Det sårade mig lite att man inte väljer de befintliga stigarna som är i ordninggjorda. – hellre slitage där än att få fram ännu fler stigar? Eller?
Kanske skulle hitta-ut projektet kunna uppmana till att använda de stigar som redan finns? Istället för att vi ska få stigar överallt? Eller är det konstigt att jag tycker såhär?
Din åsikt är inte konstig. “Hitta ut” som finns på många platser i Sverige har haft en enorm genomslagskraft i år och jag misstänker att arrangörerna inte varit medvetna om hur populärt det blivit och inte heller kanske förstått konsekvenserna av det heller. Det låter lämpligt att man gör en genomlysning för att skapa flöden där man faktiskt vill ha dem och utifrån var marken klarar av!
Intressant. Jag skrev själv ett inlägg som skrapade lite på ytan med problemet när vissa delar ser en större ökning av antalet turister, främst nationalparker. Inlägget var kanske mer ett inlägg om galet det är att försöka bygga en mur mellan USA och Mexico… men det är som sagt en helt annan historia.
National Geographic hade en artikel för en massa år sedan också om just det här med overcrowding i National Parker här i USA. Sedan 2008 har Yellowstone National Park sett en ökning med 30% av antalet besökare. Vad det innebär är att det inte finns tillräckligt med toaletter, inte tillräckligt med personal som hinner städa alla toaletter, osv osv. (Yellowstone är ju förstås inte den enda parken i USA där detta är ett problem). Sedan är det ju det här problemet med skräp och att folk som inte är vana med att vara i naturen, vare sig du befinner dig i Sverige eller USA, inte riktigt vet hur man värnar om naturen. Att det oftast finns en anledning till att hålla sig på stigen etc. De inlägg som ständigt återfår besökare nu i pandemi tider på min blogg är “hur bakar man svenska kanelbullar i USA”, och “Dispersed Camping in the Catskills”. Det är väl det senare som är intressantare i detta sammanhang. Så pass mycket att jag uppdaterat det inlägget för att täcka vad man måste tänka på innan man bestämmer sig för att utnyttja den lilla allemansrätten vi har här i USA och således dispersed camping. Men alla vill ju ut i naturen och se alla berg och dalar som de ser på instagram, och det är väl kanske där skon klämmer värst tror jag.
Sociala medier skapar trender på platser ingen någonsin trodde de skulle besöka (Det har ju skrivits artiklar om detta fenomen och påverkan på naturen också). Det är en fin balansgång mellan att uppmuntra och locka turism till en plats, men samtidigt på ett hållbart sätt.
https://www.theguardian.com/environment/2018/nov/20/national-parks-america-overcrowding-crisis-tourism-visitation-solutions
Håller med och inser att det jag skriver är ungefär på samma nivå som Stina ovanför (min kommentar är om något kanske lite mer spretig,..). Men här i USA så har många state parks enbart volontärer som arbetar vid trailheads. Här finns det, precis som du nämner i ditt svar, ingen budget för detta ökandet av folk som utnyttjar allmänna parker. Känns rätt så uppenbart här i USA att vi måste lägga lite mer pengar på de som sköter parkerna och samtidigt kunna försöka så gott det går att utbilda de som vill utnyttja parkerna tillräckligt för att de inte ska slänga bananskal och annat skräp på sidan av stigen. Men även utan att ha denna massnedskräpning i naturen och enbart tänka på antalet fötter som klampar runt så påverkar vi landskapet enormt. Trail conservation kommer kanske vara det nya populära jobbet om ett par år..
Själv tycker jag att nationalparker i USA ska kräva att man fyller i ett formulär som även inkluderar frågor om hur man beter sig i naturen, vilket avstånd man bör ha från djur, om man får mata djur, etc. Kanske skulle man kunna inkludera det när man bokar hotell, airbnb eller liknande i turistiga natur ställen också. Men frågan är väl om det ens skulle hjälpa. Tycker extra kostnad på kaffe etc, eller högre parkeringsavgift skulle kunna användas till att skydda naturen man besöker ytterligare, och är väl kanske den enklaste och snabbaste lösningen…
Så spännande och intressant Ann! Verkligen stort tack för din kommentar!! Volontärer – så intressant! Det är ju på ett liknande sätt som STF jobbar med sina stugvärdar som gör mer än att “stå i en reception”. De har ju hela värdskapet på sina axlar. Jag är imponerade över de state parks jag varit i i USA – som visserligen endast varit i Colorado men som känts sjukt uppstyrda när det kommer till exempelvis skyltning etc. Var får de sina pengar från? Privata donationer? Jag tror att konceptet hållbara destinationer kommer bli en reseanledning i sig inom en snar framtid. Dvs det lockar medvetna resenärer mer att åka till en destination som aktivt jobbar med hållbar turism och att det kanske är dyrare. Dvs att åka till en hållbar destination kommer bli status (precis som det är status idag att kunna saker om lavinsäkerhet eller hur man överlever på en bergstopp etc). Och väldigt många av oss har inga problem att betala för det. Väldigt få av oss åker till fjällen för att det är BILLIGT.
Bra att du skapar diskussion kring detta!
Okej, detta riskerar att bli ett långt resonemang, men jag kör på.
1. friluftsliv har blivit populärt, man är inte längre en tönt, lantis etc bara för man vistas i naturen. Detta innebär att folk som normalt inte lever nära naturen, eller har en historia av detta, vistas i naturen. Är man van att vistas i naturen vet man att hur den påverkas av människor. Det kan ta tid att läka skador. Och, det är inget ställe där någon går och städar upp efter en så som det är på många andra ställen där man vistas. Vilket leder till nästa punkt.
2. De flesta känner till allemansrätten, du har rätt att vistas i naturen m.m. men allemansrätten kommer också med många skyldigheter som jag tror överskuggas av rättigheterna. Dvs viktigt med kunskap, men kanske mer fokus på skyldigheterna än rättigheterna.
3. angående slitage på leder. Jag tror allemansrätten urholkas helt om man ska börja ta betalt för besök, tillåtelse för att tälta fritt osv så som man gör tex i USA i vissa nationalparker. Jag tror mer att det handlar mycket om marknadsföring och sociala medier. Bilder på insta som ser coola ut lockar massvis med folk. Fokusera mer på diversering i marknadsföring. Mycket viktigt! Norge behöver tex inte representeras av en bild på preikestolen eller trolltunga. Det finns tusentals andra minst lika fina eller coola ställen. Även här kommer väl kunskap in i bilden. Hur planlägger man en tur som passar ens förmåga? Det måste finnas bra, samlade källor där man kan hitta olika vandringsleder, norska ut.no och ut.no/kart är ett bra exenpel. Folk kanske faktiskt måste kunna läsa en karta, analysera och se “aha”, detta ser för tufft ut för mig just nu. Kanske det inte är så smart att gå till trolltunga i nyköpta oingådda kängor & tung packning som man lämnar kvar längs leden pga orkar inte bära. Kan man inte det, alltså analysera vad som är lämpligt för en själv, ta hjälp av guider istället, kolla inte bara efter coola bilder på Instagram.
Om det nu redan är ett överpopulärt ställe får man väl göra så som de gjort på många ställen här i Norge redan, dvs lägga sten på stigarna, och folket får då gå på stigarna, inte utanför (dock lite problematiskt att hyra in sherpas från Himalaya för att utföra detta tunga arbete). Spång (spänger?) är också ett alternativ i våt och mjuk mark.
4. Parkeringsavgifter (höga) på parkeringar i anslutning till de populära lederna. Då får du inntäkter som kan användas till att ta hand om leden. Och tar parkeringsplatserna slut kan inte folk parkera där längre, då får de söka sig till ett annat område istället. (förutsätter att det är förbjudet/inte går att parkera längs vägen eller så).
5. Kunskap om naturen så att folk fattar vad för skador de ev orsakar.
6. Generellt. Inse at naturen inte är någon nöjesarena. Den behöver inte anpassas efter oss människor, vi behöver anpassa oss efter den självmant.
Lite spretig lista, men i första hand handlar det nog mycket om skifta fokus i marknadsföringen, inte fokusera på samma områden/leder hela tiden, integrera kunskap i marknadsföringen.
Mycket turinspo etc kommer ju från Instagram.
TACK FÖR DIN KOMMENTAR STINA! Skriver med caps lock för att jag verkligen uppskattar din input!
Och JA, outdoorliv har lockat charterturisten den senaste sommaren! Gäster som har låg kunskap om natur och konsekvenser. De gör inte medvetet fel – de flesta människor vill göra så gott de kan men har inte kunskapen som mer naturvana gäster. Så frågan är: vad bör göras för att öka kunskapen? Vem bär ansvaret?
Ja allemansrätten kan man ej avgiftsbelägga. Kunskap är också trendigt och allt fler betalar för en guidad upplevelse just för att man vill få ut mesta möjliga av den. Men att folk ska förstå sin förmåga kommer inte av sig självt. Alla vill ju vara coola och creddiga. Drivkraften bakom en cool instagrambild (eller en cool story från ett coolt ställe, om det nu skulle vara så att instagram stängde imorgon) kommer alltid vara stark. Jag tror inte att människor kommer begränsa sitt beteende självmant. Vem ska lägga sten på stigarna? Vem ska bekosta det? Mitt förslag står tydligt i blogginlägget. Jag tror inte problemet handlar om att NÅGOT måste göras – utan hur. Och finansierat av vem?
Parkeringsavgifter blir en förtäckt avgift. Är det då ok att endast de som har råd kommer ut på leden? Vem äger marken som parkeringen är på? Vem sköter underhåll och kontroll av dessa? Man blir ju tokig av att behöver tänka på allt, men återigen: stigar och leder är ofta på mark som ägs av någon!
Håller med om att mycket handlar om kunskap! Men vem är det som marknadsför idag? Viss del kommer från destinationsbolag eller företag; men minst lika mycket (eller långt ännu mer) kommer ju från “andra besökare”. Jag driver enormt mycket gäster till Åre. Jag förstår att jag har ett ansvar; men jag är inte sakkunnig i specifika frågor. Och då kan jag väldigt mycket eftersom jag är insatt. Tänk alla andra digitala påverkare; det kan ju vara enormt spretigt! Är den mängden kunskap som krävs ens rimlig?
ÄLSKAR dessa frågeställningar även om jag tycker att de är enormt frustrerande!