Nu har jag ändå stoppat fötterna i mina relativt nya toppturspjäxor och klickat i dem på mina Mother Tree från InspireUs och Åre Skidfabrik några gånger den här vintern. Är skidan bra, är det många på Instagram som undrar. Svaret ska du få här!
Jag provade topptur första gången i december 2017. Då provade jag pjäxor och skidor från Salomon och Marker Kingpin-bindning – utrustning som Åreguiderna har för dig som vill testa på. Jag visste redan innan jag testade topptur att jag ville ha min egen utrustning; för jag såg så många möjligheter med att gå på tur uppför fjäll. Det är ju såhär jag vill tillbringa en solig eller stormig dag. Dessutom gärna med min hund Hazelwing!
Säsongen 2017-2018 testade jag en hel del utrustning. Det slutade med att jag köpte egna pjäxor från Technica efter att ha hyrt ett par andra som satt dåligt och som gav mig en blå tå och en stortånagel som trillade av senare den våren. Jag testade också ett gäng olika skidor från bland annat Scott och Åre Skidfabrik. Det var en vinter med riktig wow-snö. Bottenlöst Japanpuder. Så det är klart att det var bra åkning! Skidan jag gillade bäst var ett par Opinion från Åre Skidfabrik, men jag köpte aldrig några skidor den vintern. Och pjäxorna stod oanvända i garderoben under hela vintern som var 2018-2019.
Men så blev det höst 2019 och jag fick fart på drömmarna om topptur igen. I augusti började jag träna med min PT Frida och målet var att bli stark för att kunna gå riktigt mycket topptur.
Vi tränade in i bomben mycket och JÄVLAR vilken träningsvärk jag hade i början. Någonstans där under barmarkshalvåret slog jag till på ett par skidor på REA; ett par Mother Tree 105 från Åre Skidfabrik utvecklade av de kvinnliga världsåkarna i nätverket InspireUs. Jag hade ingen aning om jag gillade skidan alls, men det var något som tilltalade mig med den så jag chansade.
På hösten köpte även Shift-bindningen som utvecklats av Salomon och Atomic. Det var lite väntetid på den så medan det stormade, snöade och regnade utanför fönstret inväntade jag paket. Och någon gång i slutet av februari var så äntligen utrustningen komplett.
Häromdagen var jag ute på tur med min vän Malin som också skaffat sig nu utrustning under säsongen och hon sa ”man får inte ha bråttom med att komma iväg” och jag håller med henne. Ryggsäcken ska packas med rätt grejer, hudarna ska på skidorna, bindningarna ska justeras efter gå- eller skidläge och allt sådant där.
Men satan i gatan vad roligt det är. Vilken frihetskänsla!
Mother Tree 105 är en pigg, pålitlig och rolig skida. I början kände vi lite trevande på varandra men nu litar jag på den fullt ut. Jag har fortfarande inte fått chans att åka på den i riktigt powpuder och ska jag åka pist en dag väljer jag alla dagar mina Stöcklig Stormrider för de är stadiga som tåg på räls. Men jag har bra feeling för Mother Tree och är så nöjd med mitt köp!
Ett av de mer kluriga köpen var val av bindning till mina Mother Tree 105. Jag hade bara testat Kingpin-bindningen förut men var nyfiken på Salomon Shift som släpptes 2018 och som fått fina recensioner och priser. Jag köpte en Atomic Shift bindning som är likadan som Salomon fast en annan färgställning. Grejen med Shift-bindningen är att den är precis som en techbindning i gåläge uppför och som en alpin bindning när man åker utför. Man offrar lite i vikt, för Shift är lite tyngre än en techbindning men jag tycker den känns safe och jag har inte för avsikt att gå särskilt långt och absolut inte särskilt snabbt.
Vintern har tagit ett snöpligt slut för många men jag tänker att det säkerligen kommer bli en del turer uppför fjället under hela april. Med fika, solglasögon och spf.
