Det snöade igår. Rejält. Molnen låg tunga nedanför fjälltopparna och det var grått. Hade jag inte vetat bättre hade jag stannat hemma. Men jag tog frihetsbilen till Trillevallen och fick två timmar med livets liv.
Trillevallen är ett underskattat ställe för både längdskidåkning och för turskidor. Framåt vårvintern är det rätt mycket folk här. Yttersvallens våffelstuga är ett populärt ställe för soliga dagar. Men det finns flera vindskydd i krokarna för de som vill ta med egen matsäck och en del olika spårdragningar så att man inte behöver hålla till på samma ställe.
Tips! Ladda hem appen Fjällkartan så har du koll på alla vinterleder, sommarleder, vindskydd (och allt annat som finns på en vanlig tryckt fjällkarta). Dessutom kan du enkelt mäta avstånd! Jag använde Fjällklartan när vi var i Funäs tidigare i vintras och letade efter ett vindskydd för ett episkt stop over!
Jag åkte led 143 mot Gromyrarna och fick en hel del uppförslut första halvan. Snön låg tung på granarna och jag var helt själv. Jag kände pirr i bröstet och små lyckobubblor under fotsulorna när jag blickade runt omkring mig. Det var som att jag var inne i mysighetens egen högborg.
Efter en och en halv timme vände jag och åkte tillbaka och fick betydligt mer fart under skidorna med alla utförslöpor jag tidigare saxat mig uppför. Och när jag satte mig i bilen och körde hem spelade jag Sofia Jannok på högsta volym. Ibland när jag springer brukar jag lyssna på hennes jojkinspirerade musik och får ett sådant flow. Det är som att musiken passar in på de där fjällstigarna. Ja egentligen på alla fjällvidder oavsett säsong.
Lite senare i vinter vill jag skida runt Välliste. Det är ungefär en mil långt. Jag vill packa med fika och termos och sitta i solen och skala en apelsin precis som man gör i den där vårvinterdrömmen vi här uppe i norr ofta fantiserar om.
Den drömmen som jag fick uppleva när vi åkte turskidor runt Forsaskalet; i uppknäppt underställ och med keps och solglasögon.
En sådan här dag är som en enorm lyckobomb rätt in i systemet. TACK livet!
8 kommentarer
Det låter helt underbart. Jag hade en liknande känsla när jag på nyårsaftons morgon körde intervallträning i skogen i lätt snöfall. Hela jag var ett enda stort leende.
jag kan verkligen förstå känslan!!
Härligt, ser fantastiskt ut 🙂
tack ja det var det
haha, ja den där vårvinterdrömmen ja! I dag fick vi lite försmak på vårvinter här i östersund, och jag började fantisera om turer till vindskydd på fjället med fika i ryggsäcken och solbrillor. Snart så!
jaaa snart!
Hej! Ser ljuvligt ut! Vad har du för turskidor? Och är du nöjd med dem? Mvh, är på jakt själv.
jag har ett par åsnes men minns tyvär inte modellen, jag är supernöjd!