Vi har fullt hus i lägenheten vid Draklanda i Åre. Elden sprakar i kaminen och det ligger fullt med drönare, extrerna blixtar och objektiv på golvet. Solen skiner utanför fönstret, det är krispiga minusgrader och en av oss har precis fått handen gipsad. Gissa vem!
Min bror är här i några dagar och ska göra ett film- och fotoprojekt för en biltillverkare tillsammans med två andra fotografer. De har tur med vädret; prognosen lovar solsken och kyla i veckan. Vädergudarna har laddat med väderfest för alla sportlovsfirare!
MNK är också här. Igår tog vi skotern och körde upp till utsiktsplatsen på Renfjället där man kan blicka ut mot Åre by på en bra dag. Igår var inte en särskilt bra dag för att se långt. Men däremot en bra dag för allt annat. Eller – det mesta. När vi körde över Åresjön passerade vi ett hundspann och på fjället körde vi förbi renar. Vi åt god lunch på Bergstugan i Fröå och hann även att utforska skoterlederna mot Huså innan vi vände hemåt framåt kvällskvisten.
Det var sen det hände, det där med den gipsade handen. Som med många saker som leder till otur så händer det när man minst anar det. Den här gången skulle han bara köra upp skotern på släpet; via en snöhög som var hård. Det gick dåligt. I ärlighetens namn så förstod jag att det där inte skulle gå så bra men det är svårt att övertyga envisa människor. Nästa gång är det jag som fattar besluten har jag bestämt.
MNK hoppades optimistiskt på en stukning och blandade ihop Lumumbas till hela gänget igår kväll. Varm choklad gjord på Valhronachoklad med konjak i. Men i förmiddags bestämde vi båda att det var läge att uppsöka hälsocentralen i Åre. Om det är något de är bra på så är det att fastställa benbrott.
Åre hälsocentral tar emot fler ortopedfall än de flesta sjukhus. De har färdiga formulär som besökande gäster tar med till sina hemortsläkare om skadan beror på skidåkning, snowboardåkning eller cykling. Runt 800 patienter gipsas här under ett år – med vecka 9 och påskveckan som de mest intensiva perioderna. Åregästerna som är här under vecka 9 har precis anlänt men extremt få har hunnit skada sig ännu så förmiddagens besök på hälsocentralen tog ”bara” drygt två timmar. Sedan gick vi och åt lunch på Krus med gipsad arm. Så kan det gå.
Jag har varit på Åre Hälsocentral en gång – med en fästing som satt dumt till på armen som jag inte kunde plocka bort själv. Jag har inga planer på att behöva åka dit fler gånger faktiskt.
7 kommentarer
Åhh, typiskt..
japp…
Ååååh, det var inte ens i en vild flygtur över ett fjäll? Typiskt! Hoppas han har bra läkkött samt slutledningsförmåga (= Sara bestämmer framöver) 😀 A for Lumumbas ändå, det måste vara den norrländska genen som prioriterar det med bruten arm, haha.
Hälsa mina favvofotografer! Alltså alla er fyra <3
Nej det var inte så imponerande… ??? Kram på dig, kom hit snabbt!!!
Nä, vårdcentraler är inte roliga. Då man oftast är där för någonting som inte känns positivt.
Förstod aldrig vem som brutit armen, läst genom inlägget flera gånger. Vem är MNK”? Är nog lite trög efter långpasset =)
MNK står för min nya kille. Ska nog lägga till en länk i inlägget… 🙂