Söndagsmorgon och snöflingorna flyger vågrätt utanför huset. Jag har varit ute och känt på kylan; jag mötte upp en 13-årig puckelskidåkare och en drygt 20-årig Freeride World Tour-åkare för en filminspelning på tema små och stora äventyr. Klockan var strax efter 7 och det var mörkt och kallt; men ändå piggt och glatt i liften där vi möttes. Därför njuter jag lite extra i soffan just nu; med puttrande kaffebryggare och tända ljus i min fina ljusstake jag fick i present när jag firade 10-årskalas för bloggen i maj.
Till helgen kommer några av mina vänner till Åre igen för lite vinterhäng och mycket skratt. Jag ser fram emot det!
Men just nu är jag kvar i den helg som är här och nu. Jag har förvandlat en minidepp till megapepp genom att morgonprata med Linda om både det ena och det andra. Det blir så ibland – det där med depp alltså. Mentala motgångar följs åt – precis som att framgångar ofta sker direkt efter varandra. Flow går i båda riktningarna. Det är därför livet är en berg och dalbana; särskilt när man driver företag.
6 kommentarer
Hej Sara! Det där med berg-o-dal-bana känner jag verkligen igen. Ibland tänker jag att det hade varit skönt att vara lite mer jämn, i energi, och humör. Samtidigt är ju de där topparna så härliga så en får väl ta dalarna i paketet. ?
jag håller med dig – i det långa loppet. det märkliga är att man ju dagen efter kan vara ute ur dippen utan att något särskilt hänt. haha.
Mm, livet. Hoppas det snart går åt samma håll igen. KRAM <3
ja, det dära livet alltså!!
Så fint vänskapsknuten lyser upp hos dig.
Ja, flow går i båda riktningarna… Ses snart! <3
längtar! kram!