Våren är inte alls min årstid. Ju mer solen skiner desto mer samlas molnen i själen. Ändå är det härligt att möta ljuset där ute. Jag och Hazel tog oss en friskvårdstimme på lunchen. Vi satt på fårskdnnsfällar och betraktade livet runtomkring oss; skidåkarna i spåret på sjön, skoterfamiljen vars skratt smittade av sig över isen, Audibilarna som underhåller gäster som trycker gasen i botten på isbanan och så skärmflygarna som snurrar runt där uppe.
4 kommentarer
känner igen mig så. önskar så att jag kunde glädjas åt solljuset men allt som bildas är en ångestklump och en rastlöshet som jag avskyr så.
ja det är jobbigt när det är så – men det är skönt att veta varför
Vårvinteren er ikke min årstid heller. Mange sier at mørketiden er så vanskelig og flere lurer jo på hvordan i alle dager vi kan overleve den, men jeg synes den er helt grei, jeg. Klart man blir trøtt av at det er så mye mørke, men vårvinteren synes jeg er verst. Jeg vet ikke helt hvorfor, men det har bestandig vært sånn. Kanskje fordi jeg er lei av snø og vil ha barmark. At jeg ser at sørover i landet er det begynt å bli bart, det spirer på trærne og f.eks på 17. mai er det grønt på trærne i Oslo, mens her er det brunt og gammel snø. Der er det sol, mens her snør det. Det kan bli litt for mye snø, egentlig! Men klart, det er jo flott å være på fjellet nå i påskesol! Ofte blir det kanskje for lyst… Hva tenker du er årsaken til at vårvinteren ikke helt er din årstid?
ja, efter de bästa vårvinterdagarna vill jag på en gång ha gröna träd!! jag tycker det är fult när allt smälter och det bara är lerigt och grusigt. och solen är fin men så stark så jag ser bara all smuts.