Jag är med i en liten ruta i tidningen Amelia och pratar om morgnar. Min dag blir bäst när jag har en medveten morgon. Alltså när jag styr över min morgon och väljer hur den ska bli. Det finns liksom morgnar – och så finns det morgnar.
De senaste veckorna när min mormor och morfar tagit hand om Hazel har mina morgnar varit hastiga. Det har visserligen varit skönt att kunna gå upp ur sängen en kvart innan jag ska vara på jobbet, men det betyder också att jag slarvar med mina morgnar och tar inte hand om dem. De blir hastiga och lite vettlösa.
Imorse var första morgonen med Hazel på många veckor här i Åre. När jag har henne så skärper jag mig; jag går och lägger mig i tid eftersom jag vet att vi ska ha en morgon tillsammans dagen efter – och jag vill att den ska vara fin.
När klockan ringer vaknar vi tillsammans. Vi tittar sömndruckna ut mot världen och kollar vad det är för väder – och hur kallt det är. Sedan går vi ut en timma. Imorse tog vi ett varv på sjön i snabb takt. Det är så ljust ute nu att jag undrar varför vi är alldeles ensamma mitt i Åre trots att det är sportlovsrusch. Men resten av världen sover för att det är tidig morgon; det är bara vi och morgonsolen.
Den där timmen gör mycket för insidan. Det hade inte spelat någon roll om vi istället sprungit eller åkt skidor; hur jag spenderar min morgon blir ett aktivt val och det sätter ribban för resten av dagen. Den blir inte bara som den blir – den blir som jag vill.
6 kommentarer
Låter helmysigt <3
ja, en fin morgon! inte lika fin imorse pga blåsten men fin i efterhand ändå!!
Jag håller helt med. Vardagsmorgnar när det bara handlar om att skeppa iväg barn till skolan och panikpacka grejer man borde ha packat dagen innan, de är inte bra. Nån gång då och då (som idag) har jag dock lediga vardagsmorgnar när jag kan äta frukost länge, dricka kaffe i soffan med en tidning och sen gå en bra runda med hunden, då mår jag så otroligt mycket bättre.
nä, kan tänka mig att det är ett annat race med barn 🙂
Alltså, jag är inget superfan av hundar, gillar dem men lite på avstånd – fast den där bilden på Hazel i krans får mig att vilja hundgosa OCH skaffa vovve som kickar igång mina hopplösa morgonar. Att gå ut med katten är ju meningslöst för den vill ju bara gå ut när man själv inte vill att den ska det. Grattis till ruta i Amelia, vad kul!
hahahaha du är rolig!! hazel är världens bästa. hon gillar katter så det måste ju betyda att du gillar hazel! 😀