Jag tog mig en vända i längdspåret över lunchen. Det kan ha varit de sämsta 5 km jag presterat någonsin. Ingenting satt där det skulle och jag fick till på köpet skavsår i händerna från stavarna. Men det var rätt så härligt att vara ute ändå, plusgrader till trots.
Jag använde någon slags klistersprayvalla jag hittade i förrådet och jag får skylla det längdtekniska haveriet på den. Man ska valla på riktigt. Och – jag kan ju valla på riktigt! Lathet straffar sig.
En liten bit av min frukost och jag
