En trött krigare

Det tar mig 5 minuter att gå hem från gymmet men ikväll hade jag helst åkt taxi. Det var en trött krigare som snubblade hemåt. Galet nöjd med mig själv och med den träning jag åstadkommit under kvällen. Jag har hamnat i Pepsi Maxträsket och allt jag kunde tänka på var hur gott det skulle bli med ett glas. När jag kom hem hällde jag upp ett glas med sprakande läsk men det smakade som om någon tillsatt chili. Läskigt. Jag är nog snart uppe ur träsket igen.

Jag tränade 45 minuter intervaller på löpband och 45 minuter spinning (och lite kondition på egen hand mellan passen). Intervaller på löpband kan både vara dödstråkigt och härligt. Ju mer man får fippla på intensitetsknapparna desto härligare blir det. Ju mer sällan man gör det – desto tråkigare. Ikväll fipplade jag som fasen! Körde intervaller på 8% lutning och några intervallstegar på plant underlag. När jag klev av bandet var jag rödare i ansiktet än mina sleeves var rosa. Tjusigt!

Kände mig inte ett dugg sugen på spinning och ångrade att jag satte mig på cykeln. Men innan jag hunnit kolla på klockan första gången hade halva klassen gått och under andra halvan blev det skitkul och skitjobbigt. Under en evighetslång låt grimaserade jag så mycket av trötthet att det kändes som om jag var i en helt annan värld. Men så öppnade jag ögonen och insåg att jag var kvar på Form. Sedan dök en Safri Duolåt upp och då fanns det inga skäl att hålla igen. Jag minns inte finallåten men jag vet att den var bra. Fullt ös medvetslös och snipp, snapp snut – så var ett grymt spinningpass slut.

Just nu känns det bra att jag ska spendera 50 mil i en bil imorgon förmiddag. Stockholm here I come!

Ni kommer väl ihåg att tävla om ett par Zensah leg sleeves! Ikväll hade jag på mig mina rosa.