Levde jag idag?

Vaknar strax före 10. Glad, förväntansfull. Himlen lyser lika vit som snön och jag bländas när jag står utanför porten. Allt är vitt och krispigt. Och isigt. Det är kallt men jag tar fart. Går mot havet. Halkar runt lite. Söndagen är tyst och lugn och det är jag och några pensionärer. Jag kommer fram till stigen där vägen tar slut och det är små smala spår i snön. Jag balanserar framåt och försöker göra det snabbt. Halkar lite. Tappar balansen och trampar utanför och det blir blött och kallt vid vaden. Fortsätter framåt. Undrar om det ska vara så här under de båda 2 milen jag tänkt avverka. Snöstigen blir lite smalare ändå. Fötterna blir kallare. Jag går ifatt en skidåkare och jag är uttråkad. Det var ju inte såhär, med kalla fötter jag ville leva just idag.

När snöstigen hittar villaområdet gör jag en avstickare. Svänger av mot villagatan och fortsätter där. Marken är lika vit här, men utan en halvmeter snö att ta sig igenom för varje steg. Jag går snabbare nu. Svänger med armarna och skopar luft med handflatorna. Jag ror mig hemåt.

Möter Grabben i dörren och han ska till gymmet. Springa långpass. 30 km. Jag velar. Vad ska jag göra nu? Jag vill ju leva lite idag! Uppleva!

Jag pysslar lite hemma innan jag bestämmer mig. Hänger tvätt samtidigt som jag funderar. Klurar. Byter om till inomhuskläder och bestämmer mig för Dennis easy linepass. Garanterad träningsglädje förutsätter jag.

När jag kommer till gymmet har Grabben sprungit 11 km. Jag funderar på om det kanske vore roligt att göra 100 armhävningar och gör 50. Sedan var det inte roligt längre. Jag känner mig trött och slö men piggnar till när klassen börjar. Vi är många. Träningsglada. Förväntansfulla.

Vi kör igång och jag tar det lugnt. Ingen svett under första varvet manar Dennis. Varv 2 kör jag på. Mer. Hoppar upp och ner på brädorna men somnar nästan på styrkemaskinerna. Ställer mig i störtloppsställning och låtsas att jag är Anja. I alla fall i 30 sekunder. Sedan byter vi övning och jag hoppar jämfotahopp. Byte igen och det är benböjsövning och aj det gör ont i baksida lår. Stationerna fortsätter och jag blir varken piggare eller tröttare. Jag gör 1000 crunches men skulle kunna göra 1000 till för de är utan energi. Men jag svettas och jag gör prydliga utfall. Och sedan är det slut och när jag går ut från gymmet skiner solen och jag skulle gärna gå hem och lägga mig en stund. Men det går inte. Om 1 timma lyfter planet mot Stockholm. Just idag orkade jag inte leva riktigt så som jag tänkt.

Jag var i alla fall färgglad i min rosa jacka och direktimporterade röda OS-vantar från en kompis i Whistler. Gratisflaskan från Gainomax verkade lovande men hade ett hål i mitten så allt vatten rann ut. Snacka om snopet.