För att vara helt ärlig har jag längtat hem lite. Längtat hem till den svala luften, längtat hem till att få jogga i ett lugnt kvällsmörker…
Back 2 Basics
Jag kunde inte hålla mig. Redan dagen efter kvällen föra (då jag kom hem) var jag tvugnen att dra på mig joggingskorna trots att klockan var rätt så sent. Det låg regn i luften och det blåste. Pojkvännen ville absolut inte gå ut men han ville heller inte att jag skulle springa själv. Så efter lite suckande fick han också på sig träningskläderna.
Fram till nyår råder en period av back 2 basics. Av att bara “jogga” utan krav på prestation. Målet är att få in flytet, inte att bli snabbare eller kunna springa längre (det är bara bonus).
Jag gillar listor. Det är skönt att kunna “ticka av” saker. Så jag har fått en “back 2 basics träningsplan”. Innan nyår ska jag ha klarat av följande joggingpass:
2-3 ggr: 10km (65-75min)
2-4 ggr: 7-8km (45-60min)
2-3 ggr: 5-6km (30-40min)
Måndagskvällen bestod av ett 7-8km-pass och tisdagseftermiddagen resulterade i en kortis på runt 5 km. Eller ca 60min respektive 30min för att vända på det.
Härliga Höst!!!!!
Folk klagar så mycket. Främst på vädret. Det är kallt, det är blött, det är mörkt, det är blåsigt. Ja kanske är det så. Men det är ju underbart!! Perfekt träningsväder! Känslan efter en joggingrunda i höstrusk är nästintill oslagbar. Man känner sig så jädrans duktig!
Ledaren i nr 10 av Runner´s World beskriver det rätt så bra:
“Dygden är sin egen belöning heter det, och det gäller alldeles särskilt ifråga om vinterlöpning. När vinden viner och tränger genom märg och ben och underlaget är moddigt och slaskigt, kort sagt, när de yttre omständigheterna är så vidriga att man helst av allt önskar ligga kvar i sängvärmen, ja just i den situationen är löpningen som mest tillfredsställande.
Det jobbigaste i den processen är att sätta på sig skorna. Men sedan, när man väl är ute och fått upp värmen, känns det nästan underbart.
Tänk att man var viljestark nog att genomföra det man föresatt sig! Tänk vilken kämpe man i alla fall är!”
