Nu när vi renoverar vår timmerstuga och gör den till fjällstudio så har vi lyft taket lite. Det gjorde att vi behövde sätta panel på vissa partier. Frågan var bara hur den skulle behandlas. Vi funderade på olika alternativ. Bryggsmörja? Måla? Låta träet vara?
Men när våra snickare föreslog yakisugi, eller shou sugi ban som det ofta kallas – alltså sotbränd panel – så kändes det direkt självklart. Givetvis skulle vi sotbränna panelen.
Det är något med eld och trä som gör att materialet får mer liv. Dessutom gillar jag att det är ett japanskt sätt att behandla trä på. Det är både fint och anrikt.
Vad är sotbränd panel – shou sugi ban?
Sotbränd panel bygger på en gammal japansk teknik som kallas shou sugi ban, eller yakisugi. Metoden går ut på att man bränner träets yta så att det yttersta lagret förkolnar. Det kan låta motsägelsefullt att skydda trä genom att bränna det, men det förkolnade lagret gör träet mer motståndskraftigt mot väder, fukt och skadedjur.
Traditionellt användes tekniken på japansk ceder (sugi), men idag görs den på många olika träslag. I vårt fall är panelen gran. Resultatet är ett trä som får en mörk, levande yta där strukturen i materialet fortfarande finns kvar.
Så gjorde vi vår sotbrända panel
Panelen på vår fjällstudio är stående granpanel.
Vi sotbrände bräda för bräda innan montering. Det tog ganska lång tid eftersom vi gjorde det mitt i vintern. Under många veckor låg temperaturen runt –25 grader. Min kille kämpade på utomhus med stora gasoltuber som inte direkt älskar sträng kyla. Det gick betydligt smidigare de dagar temperaturen “bara” låg runt –10.
Snickarna monterade sedan panelen och ja, de blev väldigt sotiga under tiden. Det här är för övrigt ingen panel man lutar sig mot. Då blir man också sotig. Samma sak med falu rödfärg och annan slamfärg.
Hur mycket kan man sotbränna trä?
En av sakerna jag gillar mest med sotbränd panel är att resultatet kan variera ganska mycket. Man kan bränna lätt, så att träet bara mörknar lite. Eller bränna hårdare, så att ytan blir nästan kolsvart. Japanska träsorter blir ännu coolare eftersom de kan förkolna mer.
Vi valde att sotbränna så mycket det bara gick. Resultatet är en panel som är mörkbrun i tonen, men där strukturen i träet fortfarande framträder. När solen ligger på blir ytan nästan tredimensionell – detaljerna i träet syns tydligare och panelen får ett väldigt levande uttryck.
Vi har inte borstat panelen efteråt, utan låtit den sotbrända ytan vara.
Sotbränd panel i fjällmiljö
Vår timmerstuga är redan ganska mörk i tonen, särskilt på de partier som inte är lika väderutsatta. Den sotbrända panelen passar därför väldigt fint tillsammans med timret. Långsidan av timringen som är väderutsatt, och den som syns mest med stora fönsterpartier, kommer vi behandla så att det blir mörkare. Kanske med bryggsmörja.
Sotbränd panel ger huset karaktär utan att ta över. Den känns både rå och genomtänkt på samma gång. Jag älskar verkligen resultatet och vill ha sotbränd panel även på vårt bostadshus framöver.
Nu när vi går mot mildare väder lär det dessutom gå betydligt snabbare att göra jobbet än när vi stod där mitt i vintern med –25 grader och trilskande gasoltuber.
En annan sak jag älskar med fjällstudio är att vi valde faltak – alltså trätak <<
