Jag har aldrig drömt om trätak, men det växte på mig som ett självklart val. När jag började fundera på tak till vår gamla timmerstuga – den som blir en fjällstudio – funderade jag knappt på tak förrän jag verkligen behövde. Och när jag kollade runt var alla tak lite… intetsägande.
Men ju mer jag började titta runt, desto mer drogs jag till trätak och till sedumtak. Valet föll på trä.

Trätak har något väldigt harmoniskt över sig. De kan vara minimalistiska och nästan arkitektoniska i moderna hus. Men de kan också vara djupt traditionella – som på gamla härbren, fäbodar och timmerstugor i fjällen.
Om man bygger i trä. Om huset står vid en älv. Och fjällen är ens granne. Ja då är trätak inte bara ett stilval utan också ett sammanhang.
Det blev snabbt självklart: Om man bygger i trä. Om huset står vid en älv. Och fjällen är ens granne. Ja då är trätak inte bara ett stilval utan också ett sammanhang.
Faltak – en tradition av trätak i Norden
Faltak är en ganska vanlig takkonstruktion som består av träpanelbrädor som läggs omlott så att vatten leds bort från konstruktionen. Panelen har ofta dräneringsspår som hjälper till att leda bort fukt och låter träet torka snabbare.
Historiskt har trätak använts på allt från kyrkor till fäbodar och fritidshus runt om i Sverige. Det är alltså långt ifrån ett nytt material – snarare ett av de mest beprövade som använts sedan 1700-talet.
Taktypen är enkel i sin idé: brädor som överlappar varandra och skyddar undertaket mot väder och vind. Samtidigt skapar konstruktionen luftning och gör att träet kan torka efter regn.
Trätak kan vara både traditionella och moderna
Det fina med trätak är att de inte bara hör hemma i traditionella miljöer. De finns i flera olika uttryck och här tyckte jag att det var svårt att välja.
Det klassiska faltaket – där en underbräda och en överbräda tillsammans skapar ett lockpanel-liknande utseende – ger en tydlig koppling till äldre byggtradition.
Men det finns också mer moderna trätak där panelerna ligger i samma nivå och bara skiljs åt av ett smalt spår. Resultatet blir ett nästan helt slätt tak som passar perfekt till modern arkitektur.
Samma material. Två helt olika uttryck. Båda fungerar lika fint i landskapet, vilket gjorde det klurigt för mig. Ett modernt trätak hade blivit ännu mer av ett statement i min fjällstudio, men ett mer klassiskt faltak med lockpanelutseende ger mjukhet och ett harmoniskt utseende.
Hemma hos mig har det inte lagts klart ännu, och på de ställen där det lagts står byggnadsställningen stadig. Men snart står hela fjällstudion i sin prakt, med sina gamla timmerstockar, den sotbrända panelen och så faltaket. Med de nätta fönsterdörrarna och glasparti i nästan fyra meter bredd ut mot utsikten, fjällvärlden och friheten.


Hur ett trätak läggs
Ett trätak är egentligen en del av en större takkonstruktion. Under själva träpanelen finns ett tätt undertak, ofta med takpapp, och ovanpå det monteras ströläkt och bärläkt. Själva trätakspanelen fästs sedan i läkten.
Det gör att taket får både:
>> dränering
>> luftning
>> stabil infästning
Taklutningen är också viktig. Ett trätak behöver tillräcklig lutning så att vatten snabbt rinner av.
Behöver trätak behandlas?
En vanlig fråga när det gäller trätak är hur mycket underhåll de kräver. Det var min första spontana fråga när tanke på trätak dök upp, men också frågan jag fått från andra när jag sagt att vi lägger trätak på fjällstudion.
Traditionellt har många trätak lagts helt obehandlade. Med tiden grånar träet naturligt och får den där silvergrå patinan som man ser på gamla härbren och fäbodar. För många är just det en stor del av charmen.
Internet säger att det viktigaste egentligen inte är ytbehandling, utan att konstruktionen fungerar: att vattnet rinner av, att träet kan torka upp och att taket hålls fritt från mossa och löv.
När jag valde trätak till min fjällstudio gick jag dock på en lite mer modern variant.
Trätaket på min fjällstudio
Mitt faltak kommer från Moelven och är gjort i värmebehandlad furu som dessutom är förbehandlad från början. Det gör att träet är mer formstabilt och mer motståndskraftigt mot röta än obehandlat virke.
Jag gillar traditionen och utseendet, men jag gillar också lösningar som fungerar praktiskt över tid. Med ett förbehandlat trätak får man mycket av känslan från de gamla trätaken – men med lite mindre startsträcka när det gäller skydd och hållbarhet.
Så underhållet handlar mest om det som gäller för alla tak: att hålla koll på taket då och då, se till att vatten rinner undan som det ska och att inget organiskt material samlas där.



Resten får tiden sköta. Jag ser fram emot att träet ska åldras på egen hand. Just nu är det mycket pigment och nyansen är ganska varm – men resten av fjällstudion har mer svärta och har en kallare färg. Så jag ser fram emot att väder och vind kommer göra mitt faltak mindre mättat i nyans, och ett mer grånat uttryck. Det kommer bli riktigt, riktigt fint. Eller, det är det redan!







