Väntan har varit lång men väl värd. Hållfjällets turiststation, med småskalig hotellverksamhet och restaurang i toppklass, öppnade nu i september efter att ha renoverats och rustats. Jag har med stor nyfikenhet följt utvecklingen av denna plats och mina förväntningarna har varit höga. Såväl miljonerna som investerats, och profilerna som jobbat med känsla och värdskap, samt mat och vin, lämnar inget annat därhän.
Jag har tidigare skrivit om “sportstugor” som det nya heta. Om småskalig lyx. Svulstigt är ute. Det ska vara enkelt men ej simpelt, och med mycket känsla. Vänligt men noggrant – visst minns du min spaning om att relationerna är den nya hälsotrenden, och det inkluderar restaurangscenen. Maten ska vara lågmäld men anmärkningsvärd. Alla sinnen ska vara inblandade. Det ska vara utvalt. Autentiskt. Inte bara höjdpunkterna utan precis allt. Hållfjällets turiststation tickar alla boxar för vad en riktigt stor upplevelse inrymmer.


Det kommer absolut att göras liknelser mellan Hållfjället och Fäviken. Det finns likheter, men medan servicen på Fäviken var marscherande men spotless så är servicen på Hållfjället inkluderande och mer personlig. Här på Hållfjället ska man känna sig som hemma. Råvarorna som serveras kommer från trakten, men maten är mer tillgänglig jämfört med Fäviken när det kommer till tekniker och servering.
Om Frö i Sälen var 2024 års största matupplevelse, så är Hållfjällets turiststation 2025 års absolut största fullträff. Och jag hoppas och tror att det kommer upplevas så för många fler även kommande år.




Vandringen till Hållfjällets turiststation
Vi börjar upplevelsen av Hållfjällets turiststation med vandringen dit. Lång, är min spontana tanke. 8 km längs led 263 som startar vid parkeringen som avslutar vägen förbi Ottsjö. Det är lördag och leden är vältrafikerad med både vandrare och löpare. Det blåser en del, och vi tar av och tar på oss skaljackorna om vartannat. Stigningen är nästintill konstant och det blir varmt när träd och skog skyddar oss från blåsten.
Ungefär halvvägs gör vi som det står i ankomstmailet från Hållfjället: tar paus och dricker något varmt och blickar ut över Ottfjället som står stadigt bredvid oss hela vandringen. Det är ett mäktigt fjäll, och jag minns turen till östra toppen av Ottfjället förra sensommaren.




8 km längs led 263 låter både längre och jobbigare än vad det är. Sista halvan går på finare stig genom skogen och förbi en del blöta partier så det tjippar under fötterna. När vi vandrat i cirka två timmar och har drygt en kilometer kvar ser leden ut att slingra sig uppför en fjälltopp och modet sjunker lite. Men några meter längre fram visar skylten mot Hållfjällets turiststation vänster, och vi viker av mot en annan uppförsbacke.
Och en bit upp vid krönet ser vi det gräsbeklädda taket och de låga mörka byggnaderna med fönsterluckor i blått. Hållfjällets turiststation vilar vackert i en liten sänka precis vid trädgränsen.



Pernilla tar emot oss på trappen och vi känner oss välkomna på ett innerligt sätt. Vi tar av oss kängor och trailskor och hon kommer med tofflor och hjälper till med packning medan vi pustar ut.
Känslan av Hållfjället är omedelbar. Det är varmt och omfamnande men ändå lite högtidligt på något sätt. Jag uppskattar den känslan enormt, och beskrev den när jag var till Skalstugan i västra Åre i vintras även om rutinerna där är mer strikta och tydligt bor i väggarna.
Rummen på Hållfjällets turiststation
Vi lämnar av vår packning i rummen som är små men charmerande. Med våningssängarna i original och de fint bevarade målningarna.
Våningssäng hör inte till min favorit men Hållfjället kommer undan med det. De knarrar inte, och när jag bäddar ner mig själv några timmar senare är upplevelsen mjuk, varm och skön. Jag öppnar ett fönster för frisk fjälluft, och sover kungligt.


Min kille får ta överslafen och jag fångar en bild på honom innan vi ska äta frukost. Han ser ut som en liten prins där han ligger inbäddad i handmålad tidig 1900-talsromantik.
Men tillbaka till ankomstdagen: det är lördag och vi har precis lämnat ryggsäckarna på rummet. Det är dags att gå förbi köket och baren; Hållfjällets hjärta. Ett annat sällskap är redan på plats, de bor på Hållfjället två nätter och har varit ute och fiskat tidigare under dagen – med god fiskelycka dessutom. Rod står vid grytorna och preppar kvällens middag. Känslan är lugn och avslappnad och han serverar oss chark medan vi matchas med dryck vi är sugna på. Öl? Nej inte riktigt än, den tar vi till bastun. Torr sherry? Ja tack!




En stund senare byter vi om till vita badrockar och kliver ut i den friska fjälluften. Några steg på terassen och så in i den byggnad som rymmer duschar och bastu. En vedeldad generös bastu med utsikt som sig bör. Magnifikt alla årstider och alla väder. Här kan man verkligen förlora sig en stund med en kall öl i handen.

Man gör sig själv en tjänst genom att ankomma Hållfjällets turiststation i god tid, för här vill man inte att tiden ska springa iväg. Efter bastun tar vi oss upp på loftet som har en modern känsla som kontrast till matsalen en trappa ner. Här är möblerna mjuka och utsikten slående. Samtal pågår bland olika sällskap, vi är 13 personer som bor här detta dygn, och jag och min kille får sällskap av sommelier Linda Peréz som är en av profilerna bakom Hållfjället.





Jag valde till en vinprovning och har redan tidigare under året fått riktigt fina tips från Linda när vi var på vinresa till bland annat Chablis. Inför vår ankomst till Hållfjället har vi hörts om inriktning på vinprovningen och hon har förberett en härlig fördjupning i Chardonnay. Champagne, Chablis, Jura och en amerikanare.
Vi börjar i vinkällaren som är det gamla pannrummet och som nu blivit en riktig skattkammare för vinintresserade. Det stora vinkännandet hos de som tar hand om oss under hela dygnet är uppskattat och en anledning att komma hit i sig. Men i vinkällaren är det bara vi och Linda och här börjar vi med champagne!


Sedan förflyttar vi oss upp till loftet för vidare resa till fler regioner. Juran gör oss lyriska och den krutiga amerikanaren förvånar. Ska ej glömma vinet från Chablis heller. Allt är riktigt bra, och sedan kommer solnedgången och behöver fångas samtidigt som vi serveras krispiga grönsaker från det egna fjällväxthuset, till dem en dipp med riven ripa, och någonstans här känner jag att kvällen gärna får pågå hur länge som helst.




Maten på Hållfjällets turiststation
Rod Perez styr vant pannorna i köket på Hållfjället. Han är en stjärnkock i bokstavlig bemärkelse och serverar oss råvaror med stor självklarhet i tillagningen. Medvetenheten är närvarande i allt som sker i köket, Hållfjället odlar egna grönsaker nere i dalgången i Ottsjö och jag anar en stark stolthet över det. Till middagen i fyra serveringar (inklusive bonus) fick vi majrova och tagetes toppad med rom från fjällets ädelfiskar, öring med shisoolja och garum på böckling, brödservering med surdegsbröd på enkorn och syrat smör kärnat här på fjället, tartar på hjort och märgben på ren, ripa på både bröst och ben serverat med komplex jus, och en tarte tartine med hjortron och sagolik glass som (om vi inte missminner oss) var gjord på björk.
Och om jag ska göra en ansats till att förklara alltsammans så är det rätter och råvaror som är begripliga – men i nya kombinationer, vilket jag uppskattar som restaurangupplevelse. Det ska absolut inte misstolkas som att man lagar denna mat hemma. Skulle gissa att väldigt få personer i Sverige ätit ripa, så bara det är en fröjd.











Mitt på dagen flödar ljuset i matsalen på Hållfjället, och när mörket sänker sig blir känslan både dov och mjuk. Skenet från oljelamporna fladdrar längs väggarna och ett tyst sorl hörs från nöjda samtal rund borden. Här kommer allting verkligen till sin rätt. Den enda tidpunkten då man som boendes här verkligen är på samma ställe.




Kvällen hade kunnat avslutas på loftet med cognac och kakor men min sängtid hade precis passerat, lite tidigare än vanligt med anledning av en väldigt intensiv vecka som tagit ut sin rätt. Det innebär givetvis att ett återbesök behöver planeras så att vi både får upprepa favoriter och lägga till nya upplevelser till livet.
Till morgonen därpå dukas frukosten upp vid 8-snåret, men med det inbjudande tillropet att är du sugen på kaffe tidigare så kom förbi köket så fixar vi det. Vi finns här!
Surdegsfralla med hemkärnat smör och vad jag gissar är chark från Undersåker blir min frukostmacka, tillsammans med råpressat äpple i glaset. Rillette på röding till ägget. Det bjuds inte på någon som helst brådska till frukosten vilket passar mig utmärkt. Jag älskar frukost utan stress. Gärna tre koppar kaffe tack, och kopparna här är lagom små så det hinner inte bli kallt.


Antal bilder jag har från Hållfjällets miljöer i min telefon? Alldeles för många, om det ens är möjligt. Överallt finns fina hörn och vackra detaljer att lägga märke till, och det gör jag. Noterar och fotograferar.

Recension av Hållfjället
Klockan 11 är det dags att lämna Hållfjällets turiststation och vandra 8 km med utsikt ner till Ottsjö igen. Vi avslutar med en lång pratstund med Pernilla och jag ställer många frågor om kommande säsong, planerna som fortsätter utvecklas och allt som är i görningen. Vi pratar om att två dygn på Hållfjället egentligen är det ultimata upplägget och alla möjligheter som kommer när snösäsongen lägger sitt tjocka vackra vintertäcke. Då är det hit man turar, stärkt av fjälluften. Dock alltid med förbokning, ska tilläggas (länken går till Hållfjällets hemsida, hör av dig till dem om frågor och tillgänglighet).





Och det passar sig bra att jag knyter ihop detta inlägg med att på nytt anropa en tidigare spaning jag gjort i år: om turskidåkandes återkomst. Glöm snorsport och tighta längdplagg. Skejtskidor i all ära, visst har det sin charm som träningsform. Men till Hållfjället turar man värdigt utan att skynda. I upplevelsen ingår färden på fjället med obligatorisk känsla av strävsamhet i en värld som snurrar snabbt och vi kan få det mesta med ett klick. Att ta sig till Hållfjället är inte något som ska hastas förbi i en tävling att komma först eller vara snabbast. Så tänker i alla fall jag om min upplevelse här på Hållfjället, som var rentav otrolig och en odyssé i tid jag aldrig vill ska slut. Här känner jag mig välkomnad och omhändertagen, också det en ovanlig känsla i dagens tidevarv.
Vad kostar ett dygn på Hållfjällets turiststation?
Jag betalade runt 5990 kr för två personer vid bokningstillfället, vilket inkluderade boende med frukost samt flerrätters middag för två. Vid utcheckning betalade jag 4000 kr för vinprovning för två (strax under 900 kr per person), vinpaket till middagen för två, snacks och vin vid ankomst och före middagen samt kall bastuöl.