En familjemedlem är/har varit kyrkoherde. Och präst. Och chef för sin församling vilket jag faktiskt glömt vad det heter med mer korrekt term. Tidigare säljare. Även förträfflig utbildare inom sälj. Hur som helst. Jag minns att jag för många år sedan frågade VARFÖR man gjort det så svårt att bli kund till kyrkan. Ja, det heter ju inte officiellt kund men faktum är att man numer är med i Svenska Kyrkan, eller så är man inte det. Det är ett fritt val. Det ligger i kyrkans intresse att ha kunder: så att man kan finansiera sin verksamhet.
Och när jag går i gudstjänst och ska sjunga psalmer undrar jag mer ofta än sällan VARFÖR det inte väljs psalmer som majoriteten av församlingen faktiskt kan sjunga. Jag undrar mer ofta än sällan VARFÖR det är så svårt att förstå upplägget med en gudstjänst ibland. Jag fattar att mycket är som det alltid har varit men vet att även kyrkans verksamhet behöver förändras för att följa med i tiden. Det finns ingenting i vårt samhälle som är immunt mot utveckling.
Det finns såklart många aktiviteter man skulle kunna stoppa in i en församlings marknadsplan för att hålla hjulet snurrande. För att konvertera nya kunder så kan aktiviteter som körverksamhet, konserter, yoga i kyrkan, föreläsningar i kyrkan, evenemang och soppluncher fungera bra. Vissa församlingar jobbar medvetet i den riktningen. Andra stretar emot, ibland pga övertygelse om att det inte är bra för verksamheten – för även kyrkan har ledare med olika tankar om hur man vill bedriva sina “företag” (som det ju rent tekniskt är).
Och så har vi kommuner. Ofta med en målsättning att öka sin befolkning. Jag förstår tanken, men har också lite svårt för den. Till skillnad från bolag som t.ex. säljer jeans så kan kunder som bär jeans köpa från ett företag och samtidigt köpa från ett ytterligare företag. Men man kan bara vara skriven på ett ställe. För att konvertera en kund till sin kommun så behöver kunden aktivt välja bort sin tidigare kommun. Det i sig innebär att det är stora beslut som kan kräva en hel del investering, dvs eventuellt en hög kostnad för konvertering.
Alla vet ju att det i många bolag är billigare att behålla en befintlig kund och sälja mer till den, än att attrahera en ny kund.
Vissa kommuner har en ofördelaktig kundstock med en åldrande befolkning som bidrar till en hög andel icke arbetsföra invånare. En kommun som Åre, och det finns säkert fler, har tvärtom en väldigt arbetsför befolkning. Hur kan man få ut fler skattekronor från dem?
Kanske genom en barnomsorg som fungerar även kvällstid, på helger och röda dagar? För att matcha ett näringsliv som är starkt koncentrerat till besöksnäringen. En basnäring som är mer intensiv kvällar, helger och när kontors- och industriarbetare är lediga.
Vi bör inte bara räkna på vad saker kostar – utan också vad vi går miste om när vi inte skapar förutsättningar för fler att jobba mer. En kommun är inte en affärsverksamhet – men den behöver tänka lika mycket på sina intäkter som sina utgifter.
Med utökad barnomsorg kan fler människor jobba mer, och bidra med fler skattekronor.
En omöjlig tanke kanske du tänker. Det går inte med anledning x eller y.
Sådana tankar har tänkts innan många andra förändringar som genomförts. Kommuner tillhör inte heller undantag immuna mot utveckling. Här kommer fyra exempel på utveckling, från den kommersiella världen till myndigheter som förändrats:
1. Från skivaffär till Spotify
Tänk att vi en gång trodde vi ägde musik bara för att vi hade den på CD. Idag bär vi världens alla låtar i fickan – inte för att vi köpte dem, utan för att vi ändrade hur vi tänker.
2. Från sedlar till swish
Vi sa “jag litar inte på digitala pengar” – samtidigt som vi knappt använde kontanter längre. Nu swishar vi för fikat, sparar i appar och får panik när kortet inte fungerar på macken.
3. Från kuvert till Kivra
Det kändes först nästan farligt att få brev från Skatteverket digitalt – “sådant ska ju komma i ett fönsterkuvert”. Men sen upptäckte vi hur skönt det är att ha livet i mobilen istället för i en pärm.
4. Från signatur med penna till BankID
Att skriva ut, signera och scanna ett papper känns idag som att använda fax. BankID tog över – och plötsligt var tilliten lika snabb som ett knapptryck.
BNP är för övrigt outdated. Ett uråldrig sätt att mäta tillväxt och utveckling på, som behöver moderniseras. Det får bli ämne för ett senare inlägg.
3 kommentarer
Jag tycker verkligen du har rätt- tänker ibland sahär om universitetet där jag jobbar. Vi kan vara daliga pa att tänka pa vad saker kostar i insats, hur manga timmar har vi egentligen till en uppgift? Och vi ger ibland bort arbete, typ föreläsningar, till “kunder” som egentligen kan betala. Samtidigt sa har offentlig sektor manga andra logiker. Public service värden som rättvisa, jämlikhet, opartiskhet- har man rätt att göra annorlunda i Are än i Stockholm med samma skattepengar?… Politisk känslighet- man kan inte ta lika mkt risker med andras pengars som med sina egna; nuvarande boende är ocksa de som röstar, och de vill inte alltid det nya… Och sen har vi spänningen mellan nationell och lokal styrning; vad är tillatet, hur langt gar autonomin? Ibland blir allt bättre med lokal autonomi, men det medför risker, bade för orättvisa nationellt sätt, och för inkompetens, sma kommuner har inte samma resurser att ta bra beslut och genomföra som stora kommuner. Att skapa förändring i offentlig sektor är dels att vaga tänka annorlunda– men att sen genomföra är ocksa väldigt komplicerat. Inte omöjligt, men klurigt.
Helt enig i att det är klurigt. Men klurigt får inte vara hinder för att inte tänka annorlunda. Eller beror såklart på: antingen är man leaders eller så är man followers.
Och igen: det är jätteklurigt.