I helgen var jag till Bäverkroken i Vallbo: en fin skogsstig på drygt 11 km längs vatten som torkar snabbt på våren. På ett ställe finns det en gungande hängbro som jag brukar posta bilder från i stories, och varje gång jag postar så får jag tio frågor om var det är.

Det finns många doldisställen i Åre och Bäverkroken är absolut en av dem. Här får du inga hisnande fjällutsikter, men däremot härlig fjällskog och en stig som passar perfekt när vädret satt sig på tvären.


Om sanningen ska fram så var jag till Bäverkroken två gånger i helgen: i fredags och i söndags. Bjöds på samma väder: strålande sol och hagel.
I fredags parkerade jag på parkeringen bortanför Vallbo kapell. Jag började med att gå-springa grusvägen jag just kom på, och ut på asfalten och sedan in på elljusspåret vilket gav en start med nedförsbacke de första kilometrarna.
I söndags parkerade vi på andra sidan från Fångåmons fiskekamp, och började Bäverkroken med att gå över Vålådalsvägen och inleda med en och en halv kilometer gammal skogs- och grusväg innan man viker av på stig mot strömmande vatten och de bästa kilometrarna längs hela leden.
Det absolut bästa stället att fika på är vid hängbron; där det sitter skyltar om den familj som bott här till 1900-talets början. Här värmer solen ordentligt när vädret visar sig från den sidan.

2015 skrev jag om att springa Bäverkroken första gången (gillade tydligen inte stigcykling vid den tidpunkten, av texten att döma) och sedan dess har skyltningen blivit bättre så nu är leden ganska enkel att hitta.




Annat som gjorts i helgen var att åka till Storlien för skotertävlingen Hillclimb.
Och så gjorde vi focaccia och röror till ett knytkalas vi var på den 1 maj. Knytisar är skoj. Hade varit kul med en afternoon tea-knytis eller tårt och bak-kalas-knytis!



Men idag var det måndag och tillbaks till jobbliv, tidiga morgnar och ordning på torpet. Jag ser fram emot en lagom-vecka och fler stigfinnarturer. Våren är kommen!