Jag sitter med min Surface Studio i knät i soffan, och en Surface Pro på soffbordet en bit från kaminen. Nobelfesten i Stockholm sprakar genom skärmen samtidigt som lugnet är påtagligt här hemma. Mörkret som omger huset medan fullmånen skymtar bakom tallarna. Det är -16 grader och det knarrade sådär mysigt trevligt när jag och Hazel promenerade till vår närmsta ICA. Det tar drygt en timme fram och tillbaka. Grusvägen jag promenerar är rätt så öde. Det finns en förutfattad mening om att det är trångt och trängsel i Åre och ja, ibland kan det vara så. Precis inne i byn vid torget, eller i någon lift precis när alla andra ska åka. Men det finns också gott om utrymme här. Ett lugnt liv långt bortom skidturism och dyra Stockholmsbilar.
Jag gillar för övrigt dyra Stockholmsbilar. Jag kör också en sådan.
Och jag vill fortsätta på temat. Det som är så dubbelt.
December är en midvintermånad. Vår allra mörkaste på året. Ändå är det ljuset som är så fascinerande. Som förför och förundrar mig. En halo som sprider ljusmagi mitt på dagen som gör att jag måste avbryta mitt Teamsmöte så att alla som deltar ska få se. En morgonsen sol som sprider ett varmt ljus i snöskimret och kallglittret. Och det där blå ljuset som blir sobert sorgset på bild men som är så stramt och stiligt trots den tvära kontrasten från den tidiga sommaren. Jag älskar det. Det dubbla. Lyckan och sorgen som känns samtidigt i kroppen.
Det är svårt att veta vilken tid jag vaknar på morgonen bara genom att observera ljuset. Det är mörkt så länge så när jag ser att det har ljusnat så vet jag att det är sent. Men dagen brådskar inte. Även morgonsolen tar sovmorgon i december.
Jag hinner ligga kvar i sängen en stund, jag hinner trassla mig ut med Hazel i den nyfallna snön som lagt sig som en slöja på marken och jag hinner komma hem och bli serverad äggröra med vintertryffel, smörstekt surdegsbröd som är gyllene och Fältjägarkaffe i fransk press. Jag hinner med en tredjedel av dagen innan solljuset avslöjar sig mot fjället utanför fönstret. Det skimrar.
Förut visste jag inte vad jag skulle göra hemma en lördag. Nu är allt jag vill att vara hemma och göra ingenting en lördag. Lördagarna här hemma bjuder mig på så mycket mer.
4 kommentarer
Receptet på en helt underbar dag. Med sitt hemma på plats kommer absolut noll problem att ha kul hemma en hel helg 🙂
Katta, är du full?
Det är ju det som lördagarna är till för. Vakna, titta ut över båthamnen, traska runt i tofflorna och ha en varm kopp kaffe i handen. Livet.
e x a k t